Vad betyder och hur uttalas uthållning
Uthållning uttalas ut|håll|ning.
Uthållning betyder fysisk uthållning.
Ordformer och varianter av uthållning
Singular
- uthållning
- obestämd grundform
- uthållnings
- obestämd genitiv
- uthållningen
- bestämd grundform
- uthållningens
- bestämd genitiv
Uthållning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet uthållning
Boerponnyn är en hästras av ponnystorlek som utvecklats i Sydafrika ur den inhemska boerhästen (även kallad kaphäst). Rasen utvecklades med olika europeiska raser under koloniseringen. Ponnyerna var precis som boerhästen en värdefull tillgång under boerkrigen. Idag används ponnyn främst på mindre jordbruk men har även blivit populär att använda inom distansritt då ponnyn är lugn och tålmodig med en utmärkt uthållning. Boerponnyn kan även ha extra gångarter utöver skritt, trav och galopp. Då oftast en slowgait och en speciell typ av rack.
År 1918 importerades nästan 50 engelska fullblod som skulle ge bättre uthållning och snabbhet hos hästarna. Under 1930-talet blev rasen fixerad och har ersatt den gamla Khirgizhästen helt. De gamla Khirgizhästarna avlades helt in i nya Khirgizhästen.
Under Antiken var många beroende av hästar som var bekväma att rida och som klarade av att bära sina ryttare under långa distanser. Arravaniponnyernas extra gångarter gjorde att de blev populära som ridhästar och det arabiska inflytandet gav hästarna en otrolig uthållning. Många av Arravaniponnyerna användes som transportdjur som lätt kunde dra tung last över stenig och bergig mark. De kommande århundradena skulle Arravaniponnyerna även användas inom lätt jordbruk och många hästar såldes även till Tyskland där de var populära som ridhästar.
När Kina blev självständigt och ekonomin förändrades krävdes större och starkare ponnyer som kunde arbeta på de högre höjderna runt staden Lijiang. År 1944 påbörjade man ett avelsprogram med syfte att utveckla en passande ponny. De inhemska små ponnyerna utsattes för stor utavel med många större kinesiska ponnyer bland annat Yiliponnyer och Hequponnyer. Utavel skedde även med arabiska fullblod för att öka storleken långsamt men också för att ge uthållning och bättre kvalitet hos ponnyerna. För att ge massa och öka på storleken ännu mer importerade man Ardennerhästar som egentligen var mycket större och kraftigare än ponnyerna, men genom att välja mindre individer av Ardenner blev korsningarna lyckade.
