Utjämningsmandat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utjämningsmandat

1. Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar.
2. I Sverige används sedan år 1970 utjämningsmandat i riksdagsval och i val till landsting, där det finns fasta spärrar på 4 procent (fyraprocentsspärren) respektive 3 procent. Kommunalval i Sverige saknade till och med valen 2014 utjämningsmandat, vilket innebar att det skapades en naturlig spärr i kommuner med flera valkretsar (det är färre mandat i enskilda valkretsar och då krävs det en större andel väljare för att vinna ett första mandat). Från och med valen 2018 gäller nya bestämmelser: En kommun med fler än 36 000 röstberättigade får men måste inte ha fler än en valkrets. I en kommun med fler än en valkrets tillämpas utjämningsmandat enligt samma principer som i riksdagsvalet, det vill säga att 1/10 av mandaten är utjämningsmandat.
3. I val till riksdagen är 39 av 349 mandat utjämningsmandat och i landstingsvalen är 1/10 av mandaten avrundat uppåt utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas alltid efter jämkade uddatalsmetoden baserat på resultatet i hela valområdet. Vid fördelning av ett partis utjämningsmandat mellan valkretsarna används dock uddatalsmetoden.
4. Rent praktiskt går fördelningen av utjämningsmandat till så, att 349 mandat fördelas med alla partiers röstetal i hela landet som underlag, dvs alla platser i riksdagen fördelas som om hela Sverige var en valkrets. Därefter jämförs respektive partis beräknade mandat med partiets sammanräknade antal fasta mandat (som redan är bestämt utifrån resultatet i de olika valkretsarna). Om ett partis beräknade mandat överstiger deras fasta mandat, tilldelas de lika många utjämningsmandat som skillnaden. T.o.m. valet 2014, om ett parti fick färre mandat i uträkningen än de redan hade av de fasta mandaten, behöll de sina fasta mandat, och en ny totalfördelning gjordes med det partiets fasta mandat borträknade. Fr.o.m. valet 2018 återförs istället de överskjutande mandat som tilldelats med lägst jämförelsetal.
5. Vid valet 2010 räckte inte utjämningsmandaten och Socialdemokraterna fick 112 mandat istället för de 109 de hade fått om hela landet räknats som en valkrets. Likaså fick Moderata samlingspartiet 107 istället för 106. Missgynnade var fp, kd, v och mp, vilka alla skulle fått ett mandat mer var, om hela landet hade räknats som en valkrets.
6. I val till Stortinget i Norge används utjämningsmandat sedan år 1989. Liksom i Sverige tillämpas en spärregel på 4 procent för att partier skall få delta i fördelningen. Från början fördelades 8 utjämningsmandat. Antalet höjdes år 2005 till 19, ett för varje fylke.
7. I valet 2002 hade Valmyndigheten fel i sina uträkningsprogram. Text-TV visade en fördelning av respektive partis mandatfördelning mellan valkretsarna och Valmyndighetens en annan. När felet uppdagades dagen efter valet visade det sig att man fördelat utjämningsmandaten inom partierna enligt jämkade uddatalsmetoden istället för uddatalsmetoden. Felet rättades snabbt till och påverkade inte mandatfördelningen mellan partierna, däremot påverkades i några enstaka fall fördelningen av utjämningsmandaten på valkretsar inom partierna.
8. Hur många partier och hur många kandidater som påverkades av felet är inte känt. Men två av Kristdemokraternas fyra utjämningsmandat gick till Blekinge och Norrbotten istället för till andra, större valkretsar där man redan fått fasta mandat. Någon större publicitet kring detta uppstod inte och de enda noteringar som antyder vad som skedde kunde man hitta i tidningen Sydöstran. (källa)