Utlänningslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utlänningslag

1. Liksom i andra delar av Europa hade nationalismen börjat ersätta den lutherska religionen som svenskarnas överideologi sedan mitten av 1800-talet, och förenade olika samhällsskikt, politiska ideologier, religiösa inriktningar och landsändar fram till mitten av 1900-talet. Inledningsvis karaktäriserades inte den europeiska nationalismen av främlingsfientlighet. Stämningar av exkluderande nationalism framväxte emellertid under och efter första världskriget, och återspeglades i att en restriktiv immigrationspolitik började tillämpas i Sverige, vilken fastställdes i 1927 års utlänningslag – Sveriges första. År 1937 modifierades utlänningslagen för att förhindra en stor judisk invandring från Tyskland till Sverige, och 1938 meddelade UD viseringsmyndigheterna att tyska judar tillhörde den grupp som Sverige inte ville släppa in i landet, och Sverige (och Schweiz) hade hösten 1938 framfört krav att särskilja judars pass från övriga tyskars pass, och hotat att annars stoppa andra tyskar i gränsen. Tyskland började därför att stämpla ett rött "J" i tyska judars pass, de så kallade "J-passen", så att andra länders myndigheter lättare skulle kunna avvisa dem vid gränsen. (källa)
2. I samband med utlänningslagens (2005:716) ikraftträdande fick Sverige den 31 mars 2006 en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I och med det inrättades såväl migrationsdomstolarna som Migrationsöverdomstolen som under- och överinstans i migrationsrättsliga ärenden och mål. Migrationsdomstolen i Luleå inrättades dock först den 1 oktober 2013. Innan den nya instans- och processordningen infördes överklagades Migrationsverkets beslut till Utlänningsnämnden, som var enda överklagandeinstans. (källa)
3. 1927 års utlänningslag – Sveriges första – fastställde en restriktiv politik som växt fram redan under första världskriget och som speglade de stämningar av exkluderande nationalism som då rådde. Den modifierades 1937 för att förhindra en stor judisk invandring från Tyskland till Sverige. Året efter försvårades flyktingarnas ankomst genom en ny kungörelse, samt att Sverige tillsammans med Schweiz krävde att ett J stämplades i de tyska judarnas pass. De så kallade J-passen underlättade för myndigheterna att neka judar inresa i landet. (källa)
4. Under första världskriget skärptes kontrollen över utlänningar i Sverige. År 1918 beslutades att utlänningar som befann sig i Sverige skulle visa upp pass, eller ansöka om uppehållsbok. De immigranter som behövde uppehållsbok fick lämna uppgifter om nationalitet, hemort, boende och varför de valt att komma till Sverige. Uppehållsböckerna försvann 1927 när riksdagen fattade beslut om en ny utlänningslag. Då infördes istället regeln att utlänningar måste ansöka om uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i Sverige. (källa)
5. En asyladvokat är en advokat som biträder den asylsökande i processen att ansöka om internationellt skydd landet, dvs asyl. I Sverige är asyladvokaten oftast verksam vid en allmänpraktiserande så kallad humanjuridisk byrå eller på en renodlad asylbyrå och det är Migrationsverket eller ibland migrationsdomstolen som förordnar en asyladvokat som offentligt biträde i processen. Den som åtar sig uppdrag som asyladvokat utan ett sådant förordnande agerar privat ombud för den sökande. En asyladvokat åtar sig ofta även andra typer av ärenden där den sökande söker uppehållstillstånd på grund an arbete eller familjeanknytning i enlighet med utlänningslagen. Även ansökan om medborgarskap hör till asyladvokatens område. (källa)
6. Krigsvägrare är en svensk juridisk term för en desertör från andra länder. Mellan 1976 och 1996 hade krigsvägrare giltigt skäl att söka asyl i Sverige. De unga amerikaner som flytt från amerikansk militärtjänstgöring för att slippa gå ut i Vietnamkriget och sedan inte kunde återvända hem, var troligen en starkt bidragande orsak till denna lagändring. När utlänningslagen ändrades 1997, togs krigsvägran och de facto-flyktingskap bort som grund för asyl. (källa)
7. UNHCR presenterar de flyktingar som behöver vidarebosättas genom att skicka över personakter med dokumentation om varje enskild flykting till Migrationsverket. Ofta räcker det underlaget för att Migrationsverket ska kunna pröva om flykting- eller skyddsskälen är i överensstämmelse med den svenska utlänningslagen. (källa)
8. Människosmuggling enligt svenska utlänningslagen är när någon uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom, medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge eller Schweiz. Det räknas till den transnationella brottsligheten. Påföljden är fängelse dock i högst två år. (källa)
9. sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). (källa)
10. Andra personer som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. De som har flyktingskäl kan ansöka om asyl enligt utlänningslagen, 4 kap. 1 §. De kan också ansöka om asyl av andra skyddsskäl enligt lagens 4 kap. 2 §. (källa)