Utlån Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utlån

1. Birgitta Theander har i en undersökning av flickböcker 1945–65 analyserat texternas uppbyggnad och berättandet. Anna-Lisa Almqvists böcker har ett enkelt och rättframt språk. Detta är en tradition som kan spåras till 1700-talet, då författare ville uttrycka sig så för att skapa en känsla av trovärdighet och äkthet. Almqvists prosa är livfull och lättflytande. Anna-Lisa Almqvists bok En flicka i sadeln hör till de böcker som trycktes om flest gånger under perioden 1945–65. Boken kom ut i fyra upplagor 1947–52. Denna bok har sällskap av exempelvis Åke Holmbergs Gritt. Flickan som ägde en van Gogh, Ruby Fergusons Jill stallflickan och Ester Ringnér-Lundgrens bok Det är Lotta, förstås!. I en sammanställning av utlåningssiffror för åren 1959-1965 har Almqvist ett snitt på ca 59 000 utlån. Jämför med Martha Sandwall-Bergström som toppar listan med omkring 250 000 utlån och Irma S:t Cyr Jonsson med ett snitt på ca 48 000 utlån. (källa)
2. År 1972, strax efter att USA tillkännagett att man överger kopplingen mellan dollar och guld, det vill säga att man lät Bretton Woodssystemet bryta ihop, så föreslog James Tobin ett nytt system för att säkerställa internationell valutastabilitet. Han föreslog i korthet en skatt på valutaväxling till utländska valutor. En ekonomisk debatt uppstod kring förslaget och en hel del kritik. Tobin tog till sig av kritiken och presenterade ett drygt decennium senare, 1995, en ny version av sitt förslag. I den nya versionen är det länderna, framför allt EU, som belägger alla utlån av sin valutor till utländska finansinstitut och bankfilialer med en skatt på cirka 0,04 procent. Denna skatt har ingen negativ verkan på långsiktiga investeringar, men skulle ha en hämmande verkan på de spekulativa flödet, vilket är cirka 50 gånger större än handelsutbytet. Om så endast en stor valuta, till exempel Euron, genomför den så får det betydande verkningar för den spekulativa ekonomin världen över, menade Tobin. Då han intervjuades av Der Spiegel 2001 nämnde han skatten 0,5 procent som lämplig. (källa)
3. Banken bildades 1874 samma år som Linneryds sparbank. Banken hade sin lokal i sockenstugan till 1950 då fastigheten Hvilan inköptes av kantor Strands släktingar. Kantorn Håkan Strand blev 1881 ordförande i banken och kassör. Insättningarna ökade under 1880-talet till 49 0089 kr 1888. Ett större utlån skedde till Fiskestads sjösänkningsprojekt med 20 000 kr. 1892 blev Salomon Gustafsson ordförande medan Strand fortsatte som tjänsteman i banken. De var sedan kvar i banken till 1922-23. Banken kapital ökade till över 800 000 1918 och bland låntagarna fanns kommunen och kyrkan. Banken hade 988 aktier i banken Sydsvenska Kredit AB som orsakade en förlust 1922 på över 125 000 kr. Reservfonden kunde inte täcka förlusten och i mars 1922 tvingades banken tillfälligt inställa verksamheten. Året efter kunde banken öppna igen efter rekonstruktion. Ny ordförande blev Robert Johansson i Östad. (källa)
4. Larsson var ledamot av 1948 års bokutredning. Bokutredningens förslag utmynnade i att författare skulle få ersättning för utlån i biblioteken (biblioteksersättningen) och att författarfonden tillskapades. Maj Larsson representerade SLS i utredningen. Hon blev ledamot av styrelsen av Författarfonden från dess start 1954. Hon blev sedan ledamot av 1957 års skolberedning, som låg bakom införandet av grundskolan. Hon representerade här landsbygdens intressen. Utredningen leddes av ecklesiastikministern Ragnar Edenman och flera tunga skolpolitiker var ledamöter, exempelvis Stellan Arvidsson och Gunnar Helén. Maj Larssons engagemang bottnade i en stor bildningstörst och önskan att nästa generation fick tillgång till bättre utbildning än hon, som endast hade folkskola och en kort handelskurs. Hon var också skolstyrelsens ordförande i sin hemkommun Frökind 1956–1964. (källa)
5. 1987–88 blev stadsbiblioteket det första stora folkbiblioteket i Sverige med datoriserad bokkatalog och datoriserade utlån av böckerna. (källa)
6. Celia är ett statligt specialbibliotek som framställer talböcker i Finland. Omkring 30 % av all skön- och facklitteratur som ges ut i Finland tillgängliggörs i någon form för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten grundades 1 april 1890 som Föreningen Böcker åt de Blinda, på initiativ av Cely Mechelin som ledde verksamheten fram till 1932. Den övergick 1978 i statlig regi och bytte 2001 namn till Celia för att hedra grundaren. De första talböckerna togs fram 1955 på rullband. Numera används cdrom i DAISY-formatet. Samlingen innehåller 25 000 titlar. Årligen tillkommer ett tusental titlar och nära en miljon utlån. (källa)