Vad betyder och hur uttalas utlotta
Utlotta uttalas ut|lotta (lös eller fast sammansättning) -de.
Ordformer och varianter av utlotta
Aktiv
- utlotta
- infinitiv
- utlottar
- presens
- utlottade
- preteritum
- utlottat
- supinum
- utlottande
- presens particip
- utlotta
- imperativ
Passiv
- utlottas
- infinitiv
- utlottas
- presens
- utlottades
- preteritum
- utlottats
- supinum
Perfekt particip
- utlottad en
- ~ + subst.
- utlottat ett
- ~ + subst.
- utlottade den/det/de
- ~ + subst.
Utlotta är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet utlotta
Föreningen stiftades 1858 "i ändamål att sprida kärlek till bildande konst, särdeles i fosterländsk anda, uppmuntra konstnärliga anlag (genom inköp af konstalster, hvilka årligen utlottas bland ledamöterna) samt föranstalta offentliga utställningar af konstalster". Ledamöternas antal, som 1858 uppgick till 310, steg 1874 till 1 030 och 1875 till 1 420, vilken stora tillökning berodde därpå, att tillträde till föreningen vid denna tidpunkt fick en större utsträckning i landsorten. År 1881 uppgick det till 1 700. Årsavgiften utgjorde i början 7 kronor och 50 öre, med förpliktelse för ledamot, som vid utlottningen vunnit en tavla, att särskilt betala ramen, 1877, då detta villkor borttogs, höjdes årsavgiften till 10 kronor. Föreningen anordnade utställningar av Tobias Sergels handteckningar samt av målningar av Marcus Larson, av den tyske akvarellisten Karl Werner och av Johan Fredrik Höckert. Ar 1881 bortlottades 89 konstalster, uteslutande målningar, inköpta till ett pris av 11 270 kronor. Föreningens lokal var sedan 1880 i huset nummer 18 Hamngatan. År 1886 uppgick den i Sveriges allmänna konstförening.
Draken tillkom genom en konstruktionstävling utlyst av GKSS, för vilken man angivit att man önskade en "relativt snabb, lagom stor och sjöduglig häckbåt med ett för seglaren tilltalande yttre". Fyra förslag inkom och GKSS antog alltså Johan Ankers förslag. Man lät härvid Hjalmar Johansson i Kungsviken på Orust bygga tre båtar, som utlottades 1929. Samtidigt byggdes sex båtar i Danmark. En drake kostade i början 1600 kr.
