Utlänningskommission Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utlänningskommission

1. Ingenjören Albert Sonntag var kvar på Algots fram till 1942. Denne var ledare inom den nazistiska rörelsen i Borås tills han blev inkallad i den tyska armén. Efter krigsslutet försökte Algot Johansson få tillbaka Sonntag till Borås och i januari 1950 gav den statliga Utlänningskommissionen arbetstillstånd för Sonntag. Innan tillståndet hade givits hade Svenska Beklädnadsarbetareförbundets avdelning 67 i Borås yttrat sig och tillstyrkt att tillstånd gavs. Avdelningen hade då kommit överens med företaget att Algots skulle betala en personalkonsulent för det fackliga arbetet på företaget. Efter att tillståndet givits utbröt den 27 januari en hetsig debatt och den fackliga centralorganisationen i Borås och Borås arbetarkommun protesterade. Från fackavdelningens sida hade frågan drivits av ombudsmannen David Erlandsson som även var socialdemokrat och ordförande för stadsfullmäktige samt ombudsmannen Hugo Björkman som även var suppleant i den fackliga centralorganisationen. Den 1 februari tog fackavdelningen tillbaka sitt beslut och i mars tvingades Erlandsson och Björkman att avgå. Erlandsson avgick också som ordförande i stadsfullmäktige. Den 12 mars tog Utlänningskommissionen tillbaka sitt beslut om Sonntags arbetstillstånd och denne fick lämna Sverige. (källa)
2. I slutskedet av andra världskriget hyrde Statens utlänningskommission fyra baracker och en marketenterilokal av Umeå flottningsförening för användning som flyktingförläggning och arbetsförmedlingsläger under de vintermånader 1944/1945 då lokalerna inte nyttjades. Barackerna kom i huvudsak att hysa estniska flyktingar, men även ingermanländare – även några barn. Genom lägret slussades även ett hundratal desertörer från tyska armén som tidigare varit internerade i Kusfors i norra länsdelen. Av de vuxna männen placerades de flesta i skogsarbete. (källa)
3. Statens invandrarverk bildades den 1 juli 1969, då tre verksamheter slogs samman till en, tillståndsfrågorna från dåvarande Utlänningskommissionen, medborgarskapsfrågorna från Justitiedepartementet och vad som då kallades anpassningsfrågor från Arbetsgruppen för invandrarfrågor på Inrikesdepartementet. (källa)
4. Wieslander hade flera tunga utredningsuppdrag. Bland annat var han ordförande i 1949 års Utlänningskommission och i 1958 års stora Kyrka och Statutredning. Även Domsagornas personalorganisation och lönegrupper och Hovrätternas domsagoområden utredde han. Hans kapacitet togs i anspråk som styrelseordförande i Wikmanshytte Bruks AB och Ulfshytte Jernverks AB och som styrelseledamot i Stora Kopparbergs Bergslags AB och i Skånes Naturskyddsförening. Han verkade också inom fängelse-, psyk- och alkoholistvård först i Dalarna och senare i Skåne. I många år var han inspektor vid Borgarskolan i Malmö och utsågs 1947 till hedersledamot av Smålands nation i Lund. (källa)