Uträckt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uträckt

1. Härden, på vilken järnet färskades, var försedd med endast en forma (öppning för blästerluft). Till skillnad från ex. tysksmide och lancashiresmide färskades inte tackjärnet på en gång, utan matades istället in, i form av 3 1/2 à 4 m långa s.k. tackjärnsgös (fra. gueuse), från härdens baksida och fick smälta under hela processen. De smältor som sedan bildades i härden, s.k. lupp (fra. loupe) bearbetades genom återkommande färskbrytningar tills de var färdiga att uppbrytas ur härden och hopslås under en hammare (vatten- eller ångdriven). Smältan flyttades därefter till räckhärden för att vällas och räckas (smidas till stång). Under ett skift, s.k. turnej, om 3 à 3 1/2 timmar erhölls 6 st lupper (räckar-lupp efter att smältan även bearbetats i räckhärden) på 25 kg var. Från ett par vallonhärdar fick man alltså med denna metod mer än 10 ton uträckt stångjärn i veckan. Vallonsmidet bedrevs sålunda ganska fort. Bland nackdelarna med smidet fanns stor kolåtgång samt att stor arbetskraft krävdes. (källa)
2. Rostock har haft tre olika stadsvapen: Signum, Secretum och Sigillum. Dagens vapen går tillbaka till 1367 och har använts som stadsvapen sedan dess. Vapnet består av en gyllene grip med en svans och uträckt röd tunga på blå botten och går tillbaka till Rostocks furstars vapen. Ett sammanhang med den röda gripen i vapnet av hertigdömet Pommern är inte känd. Färgerna silver (vit) och rött är Hansans färger. Rostocks flagga är skapad utifrån vapnet. Stadsflaggan har förändrats ett flertal gånger i historien och fick sin nuvarande utformning 1991. Vapnet är vanligt i Rostock, det används på hus, hållplatser, kanaler, trädgårdsgrindar, broar, restauranger och båtar. Sedan 1993 använder Rostock även en modern logotyp. (källa)
3. Fartyget levererades till Norrländska Ångfartygsbolaget och sattes i trafik på sträckan Stockholm-Haparanda, där hon gick fram till 1880. 1874 byggdes Thule om till propellerångfartyg och såldes 1879 till Norrländska Ångfartygsbolaget. Efter att 1880 ha strandat i närheten av Umeå såldes fartyget till grosshandlarfirman Slöör i Stockholm. Under 1881 skall hon ha seglas av Ångbåtsbolaget Härnösand-Nyland på denna rutt. 1885 såldes Thule till Umeå Ångfartygsbolag och övertogs genom en rederifusion 1887 av Umeå Nya Ångfartygs AB och sattes in på rutten Stockholm-Skelleftehamn. Vintern 1890-1891 genomgick hon en ombyggnation. Efter att 1912 ha sålts till Stockholms Rederi Svea gick hon 1914 på rutten Stockholm-Norrköping-Stockholm-Sundsvall-Härnösand-Örnsköldsvik-Husum-Nordmaling-Norrbyskär-Härnefors-Holmsund-Sikeå-Gumboda-Kallviken-Skelleftehamn-Kåge men återgick därefter till sin gamla rutt,, under vissa år uträckt till Kåge. 1923-1927 gick trafiken mellan Gävle och Karlsborg , 1928-1930 mellan Gävle och Luleå, 1931-1932 mellan Stockholm och Skelleftehamn. 1933 och 1934 låg Thule upplagd och såldes därefter till Kramfors AB/Rederi AB Wilhelmina för att användas som pråm. (källa)