Utrusta Synonymer Betyder Uttal

• förse

Hur används ordet utrusta

1. Garnison (av frankiska garir, germ. werjan, jfr värja, även fr. garnir förse, utrusta), sammanfattningen av alla de trupper, vilka är förlagda, "garnisonerade", inom samma stad, fästning eller annan ort (garnisonsort). All den tjänstgöring, som avser ordningens upprätthållande, vaktgöring, parader, gudstjänster o.s.v. sammanfattas vanligen under benämningen garnisonstjänst. (källa)
2. På 1660-talet öppnades Café Procopé i Paris, den första glassbaren. Glassätandet blev snart en modefluga bland överklassen och 1676 kom de franska glass- och lemonadtillverkarna att träda ur sockerbagarnas skrå och bilda ett eget. René Antoine Ferchault de Réaumur kom att betyda mycket för glassens utveckling. Han utgav 1734 en skrift om glasstillverkning i vilken han skriver att frysningen måste ske långsamt för att inte isbitar skall bildas i glassen, och att man noggrant måste blanda glassen och skrapa loss glass som frusit fast på kärlets väggar för att få en jämn konsistens. 1751 införde Joseph Gilliers sorbetièren, en träbytta med inre behållare för glassen. Mellanrummet packades med is och grovt salt och glassen rördes i byttan tills den blev genomfrusen. M. Emy utvecklade i L'Art de Bien Faire les Glaces d'Office (1768) Gilliers sorbetiér genom att utrusta den med en vev och skovlar i byttan, så att glassen kunde vara i jämn rörelse medan den frös. (källa)
3. I hela Norden fanns i äldre tider en indelning av landet i distrikt med avseende på skyldigheter att utföra verksamheter inom sjökrig eller ledung. Ett distrikt, som hade skyldighet att utrusta ett ledungsskepp, kallades i Danmark skipæn, i Norge skipreiða. Detta distrikt hade sin motsvarighet i Sverige i skiplagh (i Hälsingelagen skip), för sannolikt hade också skeppslaget samma skyldighet. (källa)
4. Den enda nödvändiga och alltid centrala delen av ett vapen är vapenskölden. Skölden kan sedan omgivas av ytterligare symboler, såsom en hjälm eller krona ovanpå skölden, sköldhållare vid sidan om eller bakom skölden, devisband, ordenstecken m.m. Av hävd gäller att ju högre rang, enligt det gamla ståndssamhället, ägaren till ett vapen har, desto flera bisymboler kan han utrusta vapnet med, detta var förr också reglerat i lag. Också detaljutformningen av många bisymboler, särskilt hjälmar och kronor, används för att upplysa om ägarens rang eller natur – varje adlig och furstlig rang har sin rangkrona, en stad kan ha murkrona. (källa)
5. Kipphyveln är billig att utrusta och kan arbeta utan särskild tillsyn. Den var vanlig i mekaniska verkstäder fram till 50-talet, men har konkurrerats ut av modernare fräs- och slipmaskiner. Vissa detaljer, som fräsmaskinbord, hyvlas dock än idag. (källa)
6. Ledungen syftade till att ställa till konungens förfogande en folklig krigsstyrka gentemot andra riken eller emot vikingar och sjörövare. Ledungen skilde sig dels från bondehärar och uppbåd man ur huse som kunde tillgripas till rikets försvar, dels från konungens hirdmän. Varje år hade kungen rätt att i viss ordning bjuda ut ledung. Den storman som ensam förmådde utrusta ett ledungsskepp åtnjöt enligt vissa lagstadganden särskilda förmåner. Redan inom ledungsordningen kan man alltså se begynnelsen till bildandet av ett frälse. (källa)
7. Parallellt med tillverkningen av kristalljuskronor växte under 1700-talet marknaden för glasarmskronor vilka helt saknade slipade glasdetaljer. Glasarmskronor tillverkades vid hyttorna i Kosta, Liljedals och Strömbäck. Cirka 1785 lät Gustav III utrusta Hagapaviljongen med svensktillverkade ljuskronor. Den sortens ljuskronor som var glesare kallas därefter Hagamodellen. Sedan en stor del av handelshindren tagits bort under 1800-talet, ökade importen av ljuskronor från Böhmen, Irland och England. (källa)
8. För marina förband menas framförallt förmågan till självförsvar mot lufthot i form av attackflyg, sjömålsrobotar och helikopter. För upptäckt och klassificering av ett lufthot används radar och signalspaning. För bekämpning av lufthot används vanligtvis artilleri, luftvärnsrobotar och kulsprutor. Dagens svenska korvetter är utrustade med en förlig 57 mm luftvärnskanon. Göteborgsklassen är också utrustade med en aktra 40 mm luftvärnskanon. Diskussioner förs om att utrusta Visbyklassen med luftvärnsrobotar. För att avleda en inkommande sjömålsrobot utrustas fartygen även med avancerade avhakningssystem. Sådana system är oftast utformade så att de skickar upp ett moln av vilseledande metallremsor eller brinnande facklor. Metallremsorna förvillar radarmålsökande robotar och facklorna förvillar IR-målsökande robotar. (källa)
9. Det gryende romerska riket hade våldsamma problem med sjöröveri. Romarna hade ingen stående flotta för patrullering och skydd av kusterna, så piraterna tog sig stora friheter. De plundrade till och med fartyg utanför imperiets huvudstad Rom. En vanlig berättelse från antiken är hur Julius Caesar i sin ungdom togs fången av ett gäng pirater och utlämnade honom först efter att han erlagt lösesumma. År 69–66 f.Kr. utrustade Pompejus en expedition till Kilikien och gjorde slut på sjöröveriet som plågat Medelhavet i århundraden. (källa)