Utrustningsnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utrustningsnämnd

1. Woxén blev civilingenjör vid KTH 1928 och disputerade för doktorsgrad 1932 på en doktorsavhandling om livslängden hos verktyg för svarvar. Han var professor i mekanisk teknologi vid KTH 1937-1964 och KTH:s rektor 1943-1964, därefter generaldirektör vid Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 1964-1971. Han deltog som KTH-rektor aktivt i arbetet med att bygga upp Lunds tekniska högskola och senare Linköpings tekniska högskola. Woxén promoverades till jubeldoktor vid KTH 1983, den första i landet av tekniska doktorer, samtidigt med Håkan Sterky, som dock hade disputerat året efter Woxén. Woxén blev också hedersdoktor i Lund 1985. (källa)
2. expert åt utrustningsnämnden för universitet och högskolor 1961. (källa)
3. Johannes Dillner hade en rad uppdrag inom det statliga utredningsväsendet, inte minst i utbildningsfrågor. Han var ledamot i verkstadsskoleutredningen 1938, i utredningen rörande organisatoriska åtgärder för den medicinska forskningens främjande 1943, 1945 års folkskolesakkunniga, utredningen rörande Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden 1946 samt sakkunniga rörande Stockholms högskolas och Göteborgs högskolas framtida ställning 1947. Han var ordförande för 1954 års medicinska utrustningskommitté. Han satt i styrelsen för Stockholms högskola 1949–1960, var sekreterare i Tandläkarhögskolans styrelse 1942–1953 och ordförande för Nobelstiftelsens revisorer 1953–1959. Han utsågs 1959 till ordförande i Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, 1960 till ordförande i Nämnden för undervisningshjälpens utbyggande och samma år till ordförande i Centrala regionsjukvårdsnämnden. Han var verkställande direktör för Stim 1944–1945. (källa)