Utsaga Synonymer Betyder Uttal

• yttrande

Hur används ordet utsaga

1. Betydelsen av ordet ironi i svenskan har förskjutits något under senare årtionden. Fram till åtminstone ca 1980 var den skarpa motsättningen mellan intention och utsaga, eller intentionen och karakteriseringen av en figur, det avgörande. Men i och med att ironin har blivit ett alltmer omtyckt stilgrepp och vanligare både i litterära sammanhang, i media och i vardagen har det oftare handlat om en strävan att peka på det absurda, löjliga eller missriktade utan tydlig kontrast till vad någon anses ha för bestämda syften. Överdrivet kroppsspråk eller pipigt, affekterat röstläge i förening med hysteriskt allvar (jfr John Cleese och Killinggänget) kan numera ofta ses som ironiskt färgat oavsett vad den som talar så (en rollfigur eller en verklig person) förutsätts vilja uppnå. (källa)
2. Något som är kontingent är inte en nödvändig del av ett väsen eller en utsaga. Exempel: Begreppet lamm förstås normalt som "en fyrfota varelse med ull", generellt är ullen nödvändig så till vida att för att vara lamm måste lammet kunna ha ull, men specifikt är ullen kontingent, för man kan klippa lammet utan att det upphör vara lamm. (källa)
3. Lögn är en oriktig utsaga som uttalas såsom varande sann, med avsikt att få dem som tar del av utsagan att anta dess riktighet trots att den som uttalar den vet att den är osann, att med ett påstående avsiktligt föra någon bakom ljuset. För att betecknas som lögn krävs ett uppsåt, till skillnad från att i god tro framföra en osanning som personen själv tror är sann. Mytomani är en form av tvångsmässigt ljugande. Vanemässigt ljugande av själviska skäl, kännetecknar psykopati. (källa)
4. Nyårsny, det vill säga den första nymånen på det nya året, tillskrevs särskilda egenskaper. Vanligt var att det som hände när man råkade få syn på månen ansågs ha inverkan på hur resten av året skulle bli. "Hvad man har i händerna när man oförberedd får se Nyårsny får man öfverflöd af hela året, men är man tomhändt så får man brist på allt." En annan utsaga gjorde gällande att antalet dagar som nyårsny doldes bakom molnen motsvarade den tid som säden skulle dröja efter sådd. (källa)
5. En olikhet är ett matematiskt uttryck eller en utsaga som innehåller ett olikhetstecken. (källa)
6. Ordbildning, eller derivation, är läran om hur självständiga ord, s.k. lexem, är morfologiskt relaterade till varandra. Om man jämför orden älska, älskare och älskarinna ser man att de har en gemensam del och att komplexiteten ökar genom att i varje derivationssteg ett affix läggs till utgångsordets stam. Man säger att det morfologiskt mer komplexa ordet är bildat av det mindre komplexa. Detta behöver inte förstås som en utsaga om en historisk händelse, ordbildning hör lika mycket hemma inom synkronisk som diakronisk språkbeskrivning. (källa)
7. Till skillnad från recensioner, tolkningar, krönikor, eller analyser, får referat inte innehålla skribentens åsikter eller slutledningar, utan är enbart en sammanfattning av källans viktigaste innehåll. Ej heller får referatet förvanska ursprungstextens eller händelsernas mening eller syfte genom medvetna val av värdeladdade ord. Skillnaden mellan referat och citat, är att citat är ett stycke ordagrann redovisning av en annan text eller utsaga, medan referatet däremot återger den i en annan språkdräkt. Denna återgivning ska helst följa ursprungstextens kronologi, för att inte förvanska den. (källa)
8. Saga (efter det germanska verbet motsvarande svenskans säga, 'något sagt', 'utsaga') är en litterär genre. En saga är en fantastisk berättelse som oftast börjar med "Det var en gång". Den är vanligen berättad för barn och har ofta övernaturliga inslag som magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, vilka i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga i ett samhälle med medeltida drag. I vidare begrepp kan man också kalla all barnlitteratur för saga. När barnsagor imiterar den traditionella muntliga sagans form kan den också kallas konstsaga. (källa)
9. Med termen text menas en individuell utsaga. Handlingen att framställa en text kallas för att skriva och handlingen att tolka en text för att läsa. Ortografi syftar på metoder och regler och inbegriper också begreppet rättstavning. (källa)