Utvecklingskostnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utvecklingskostnad

1. I Marinplan-60 och plan ÖB-62 beslutades att inga nya jagare skulle byggas, och flottan skulle bli en "lätt flotta" bestående av torpedbåtar och ubåtar. Med anledning av detta planerades hela tio ubåtar av A-11 klass. Tre olika typer av luftoberoende maskineri studerades: atomdrift (Projekt Neptun), kretsdiesel och bränsleceller. Både kretsdieseln och bränslecellerna utvecklades till fungerande prototyper, men på grund av tekniska svårigheter, tidsbrist och höga utvecklingskostnader byggdes A-11 till slut med konventionellt batteridrivet maskineri i undervattensläge och dieseldrift i övervattensläge. De höga utvecklingskostnaderna bidrog också till att antalet båtar reducerades till fem. (källa)
2. Grunden till Volvo 140-serien lades år 1960 i och med att projektet P660 startades för att ta fram en ny, modern bil som efterföljare till Volvo Amazon. Redan i december 1961 presenterades två prototyper, och P660 döptes sedermera om till P1400. Under sommaren 1963 tog den dåvarande Volvodirektionen beslut om att satsa fullt ut på projektet, och i januari 1964 följde ett godkännande att bygga ytterligare en prototyp som utvecklades till den slutgiltiga produktionsmodellen som presenterades 1966. Testkörningar utfördes med en maskerad bil som fick namnet Mazuo ZT92, och den totala sträckan för testkörningarna uppgick till cirka 100 000 mil, vilket motsvarar 25 varv runt jorden. Volvos provbanor byggdes därför ut till en kostnad av två miljoner kronor. Den totala utvecklingskostnaden för serien uppgick till 150 miljoner kronor. (källa)
3. Projektet lades ned 1959 av kostnadsskäl, utvecklingskostnaden beräknades till 50 miljoner kronor. Det var också tveksamt om roboten över huvud taget skulle kunna användas för att hindra en överskeppning. Sverige skulle knappast varit först med att använda kärnvapen, av rädsla för vedergällning mot svenska städer. Sovjet behövde därför bara avhålla sig från kärnvapeninsats mot Sverige tills invasionsflottan lämnat hamn för att robotarna skulle sakna mål. Istället konstruerades AJ 37 Viggen för att kunna bära kärnvapen. Varianter på Robot 330 fortsatte att studeras en bit in på 1960-talet, bland annat en spaningsvariant. Stormakterna utvecklade under 1960-talet spanings-UAVer med liknande höjd- och fartprestanda. (källa)
4. 1960-talet skulle innebära att Sveas omsättning ökade dramatiskt. 1964 påbörjas arbetet med en ny logotyp den liggande åttan – möbiusbandet. Målsättningen var att hela svenska folket skulle känna igen den och förknippa den med KF samt den skulle signalera köptrygghet. Projektet kom att kosta hela 12 miljoner. En oerhört stor summa pengar på den här tiden. Men utvecklingskostnaden var nödvändigt för att möta den ökande konkurrenstrycket på marknaden. (källa)
5. Systerfartyg byggs för att spara utvecklingskostnader samt att erhålla fler fartyg i samma klass eller användningsområde. (källa)
6. Den 23 oktober 2018 startade Simone Giertz en kickstarter-kampanj för sin egenutvecklade vägghängda kalender. Målet med kampanjen var att samla in 35 000 dollar för att täcka utvecklingskostnader, detta mål uppnåddes raskt och slutade med 593 352 insamlade dollar. I och med den lyckade kampanjen blev kalendern den första produkten Simone tog till massproduktion. (källa)
7. I England tillverkades Vauxhall Cavalier, som i princip är en Opel Ascona med fronten från Opel Manta. Cavalier var från början tänkt att få en egen kaross men använda teknik från Ascona. Men för att spara utvecklingskostnader beslutades att använda samma konstruktion och bara ändra fronten för att få ett annat utseende. Cavalier såldes framförallt i Storbritannien, men det fanns också en vänsterstyrd version som såldes t ex i Sverige. (källa)
8. Utvecklingen av Concorde kom att ta många år innan planen började gå i reguljär trafik. Utvecklingskostnaderna skenade efterhand i väg vilket har skapat uttrycket "The Concorde Fallacy" (Concorde-felslutet). Man fortsatte att pumpa in pengar i projektet, eftersom man inte ville att de stora summor man redan investerat skulle gå till spillo. Detta trots att projektet inte längre var ekonomiskt hållbart. Detta ledde till ännu större förluster. (källa)
9. Facit var för litet för att kunna bära de stora forsknings- och utvecklingskostnaderna som krävdes jämfört med sina amerikanska konkurrenter och inriktade sig på att försöka hitta allianser. Bland annat inleddes samarbeten med amerikanska Autonetics och Hayakawa (Sharp). Avtalet med Autonetics undertecknades 1960 men blev ingen framgång och inte heller efter att avtalet reviderats och nya satsningar gjorts gav det Facit framgångar. Samtal fördes även med IBM men ledde inte fram till något samarbetsavtal sedan IBM:s stordatorer börjat säljas i Sverige och IBM förklarat sig inte behöva Facits dataprodukter (remsläsare och snabbstans). (källa)
10. Under de följande månaderna uttalade både franska och brittiska regeringarna tvivel om flygplanet, bland annat bedömde franska regeringen att kortdistansflygplanet Dassault Mercure hade goda framtidsutsikter. Ett annat problem var behovet av en ny motor (som skulle utvecklas av brittiska Rolls-Royce med beteckningen RB207). I december 1968 föreslog de franska och brittiska partnerföretagen Sud Aviation och Hawker Siddeley en reviderad konfiguration, den 250-sitsiga Airbus A250. Flygplanet skulle därmed inte behöva nya motorer, vilket i sin tur skulle minska utvecklingskostnaderna. Flygplanet skulle därmed kallas A300B. (källa)