Väder Synonymer Betyder Uttal

• väderlek

Hur används ordet väder

1. Plagget är kanske mest använt som praktiska arbetskläder och fritidskläder, ofta till exempel vid fiske. De används också av barn, särskilt under höst, vinter och vår. På många förskolor och skolor är det obligatoriskt att föräldrar förser sina barn med galonbyxor som de skall använda vid utomhusvistelse i regnigt, vått och slaskigt väder. På sommaren brukar barnen ha galonbyxor vid regnigt väder. (källa)
2. Geovetenskap (geovetare) omfattar de vetenskaper som studerar planeten jorden och dess historia. Atmosfären, biosfären, hydrosfären och geosfären (fasta jorden) utgör samverkande system som analyseras med fysikaliska, kemiska, biologiska och matematiska metoder. Dessa samverkande sfärer påverkas även av jordens plats i solsystemet samt av infallande asteroider, meteoriter och kometer. Geovetenskaperna tillhandahåller samhällsviktig kunskap om energi, råvaror, vattenresurser, väder, klimatets variationer över geologisk tid, naturkatastrofer samt om hur miljöproblem kan åtgärdas. (källa)
3. En föregångare till geväret var den "lätta" hakebössan, halvhaken eller haken, (15–20 kg) som förekom i slutet av 1400-talet. På grund av vapnets vikt var man tvungen att ha särskilt skjutstöd. Under 1500-talet gjordes vapnet lättare och en avfyrningsmekanism (luntlås och senare hjullås) infördes. Haken kallades nu musköt men var fortfarande så tung att man måste använda en "gaffelkäpp" som stöd under pipan. Under 1600-talet gjordes musköten allt lättare så att de kunde användas utan gaffel. Då man omkr. 1700 allmänt införde bajonetter, utrustades musköterna med sådana liksom också med flintlås och man började kalla musköten gevär. Under 1810-talet och framåt började flintlåset successivt ersättas av slaglåset som gav säkrare tändning även i fuktigt väder då flintlåset ofta klickade, slaglåset gav också en snabbare tändning av drivladdningen i pipan. (källa)
4. Täckta giggar användes främst av läkare, handelsresande och affärsmän och hade en heltäckande sufflett som skyddade mot dåligt väder. (källa)
5. En överraskande eller annars okontrollerad gipp kan alltså vara farlig och gippar undviks vanligen, i synnerhet i hårt väder. Man kan kontrollera gippen genom att skota hem seglet midskepps och föra över rodret tills seglet fångar vinden på andra sidan. (källa)
6. Öppna flakvagnar för gods som tålde väder och vind. (källa)
7. Montering av gravstenar följer särskilda regelverk upprättade av de parter som tillhandahåller gravstenar och de organ som utför arbetet. Arbetet är förenat med hantering av tunga varor och skall anbringas på ett sätt som tål väder och vind. (källa)
8. Sand förekommer naturligt på ställen där väder och vind haft lång tid på sig att nöta ner urberget. Sådana platser är exempelvis stränder och öknar. Genom frostsprängning och nötning har sand även bildats under istidernas avsmältningsperioder då stora ismassor och smältvattenströmmar skapade bland annat sand- och rullstensåsar. Sand ingår ofta som en beståndsdel i moränmark. (källa)
9. I Norden och i resten av Västeuropa har gråsparven traditionellt ansetts vara en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige fanns det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. (källa)
10. I de kallare områdena sover grävlingen under vintern i perioder som sträcker sig frånågra dagar till flera månader, beroende på väder och temperatur. Under denna period sänks inte kroppstemperaturen i så stor utsträckning men metabolismen sänks och den lever på en uppbyggd fettreserv. Denna form av vintersömn betecknas oftast inte som hibernering och ibland kan de vintertid bege sig ut för att leta föda, vilket oftast sker vid plusgrader. Det förekommer att grävlingar delar mat eller gryt med rävar men vanligtvis håller de ett visst avstånd till varandra. (källa)