Väglag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet väglag

1. Blixthalka uppstår inte bara vid regn, utan kan även uppstå vid kraftig dimma. Frysningen saktar då ned, på grund av latent värme som frigörs vid vattnets fasövergång från gas till is. Denna process kallas sublimering och medför att dropparna flyter ut och sammanvävs till en i det närmaste idealt slät vätskefilm, innan de fryser till en extremt hal hinna. Till skillnad från snö, slask, rimfrost och andra typer av isväglag, innehåller denna ishinna minimalt med luftbubblor. Detta är anledningen till att den är genomskinlig. Blixthalka har ofta en matt yta, snarare än sådan glansig yta man förknippar med hal is. Detta gör att bilförare lätt kan förväxla blixthalka med våt vägbana, då de båda väglagen kan ha snarlikt utseende. Blixthalka är därför farlig i dubbel bemärkelse. (källa)
2. Halkkörning är ett obligatoriskt moment vid körkortsutbildning för personbil. Man får pröva på att köra bil på halt väglag och att bromsa kraftigt, både vid halt väglag och vid torrt väglag. Oftast sker panikbromsningen både med ABS-bromsarna inkopplade och utan ABS-funktion. Man ska också göra övningar som visar hur svårt det är att styra bilen i hög hastighet. En av de första halkbanorna var Olofströms trafikövningsplats. Det var Volvo i Olofström som byggde och startade halkbanan i samband med att det blev obligatoriskt med halkmomentet i Sverige. Halkkörningen är till skillnad från kunskapsprovet och förarprovet inte ett prov utan endast ett led i körkortsutbildningen. Halkkörning är numera en del av det obligatoriska momentet 'risktvåan'. (källa)
3. På nutidens hästskor finns hål med gängor där man har möjlighet att vid halt väglag skruva fast broddar. Den vanliga hästskon inom dagens hästsport tillverkas fortfarande av järn, men inom travsporten förekommer lättare metaller och andra material samt mängder av andra typer och modeller. Det finns även specialskor till hästar med olika sjukdomar i sina hovar som exempelvis PG-skon som har en platta under hovens mittenparti, eller Easyboots som täcker hela hoven. Hästskor används på hästar även tillsammans med olika typer av sulor. (källa)
4. Under senare delen av medeltiden (1100–1400-talen) var snabelskor vanliga. De var gjorda av tyg och hade framtill en lång spets (snabel) som stoppades med blånor eller hö. Av praktiska skäl bands "snabeln", om den var extra lång, upp med en fin kedja, som fastgjordes vid knäet. Förkonstlingen ökades ytterligare genom att en liten klingande bjällra syddes fast på spetsen. Vid dåligt väglag satte man på en undersko med klackar under hälen och trampdynans främre del. Snabelskorna avlöstes på 1500-talet av en motsatt ytterlighet oxmuleskorna (eller björnkloskorna). De var tvära och breda i tån och låga baktill. Under senare delen av 1500-talet blev skorna i stället kortspetsiga. (källa)
5. Not 1: Normalvärde för MPD är ca 1 mm. MPD under 0.5 à 0.6 mm kan innebära halkrisk vid vått väglag. Exempel på beläggning som ofta har hög makrotextur (cirka 2 mm) är den vanliga ytbehandlingen i ett lager, Y1, samt indränkt makadam, IM. (källa)
6. Flera länder i kallt klimat (risk för hal is på vägbanan) har valt att begränsa maximal skevning till lägre maximal skevning än i länder med varmt klimat. Detta motiveras med att undvika glidning i sidled in mot kurvans mitt samt mer slirning vid start med tunga lastbilar och bussar som råkar bli stannade med varma däck i isig kurva med stor skevning. Konsekvens av sådant glidningstillbud är sällan svår olycka, då det sker i extremt låg fart. Å andra sidan är behovet av stor skevning större i kurvor med låg friktion (isigt väglag), jämfört med torr väg med hög friktion, då skevningen kompenserar för hal väg vid körning i landsvägsfart (då skaderisken också är högre). Sammantaget betyder detta att för att minimera risken för svåra personskadeolyckor (typiskt olyckor där fordon i landsvägsfart åker av utåt från kurvans mitt) bör skevningen vara stor. Stor skevning medför då något ökat antal glidningsolyckor med oftast inga eller lindriga personskador. (källa)
7. Trafikolycka är en olycka eller annan typ av incident i trafiken med antingen fordon (bil, buss, motorcykel eller cykel) eller fotgängare inblandade. Trafikolyckor sker ofta i samband med bilkrockar men kan också vara singelolyckor (till exempel avåkningar på grund av exempelvis halt väglag eller en viltolycka). Trafikolyckor kan också vara krockar mellan till exempel ett fordon och ett djur. Varannan trafikolycka, i Sverige, är en viltolycka (ca. 65 000 per år). (källa)
8. Bilkö, eller trafikstockning, är ett tillstånd som karaktäriseras av lägre hastigheter eller stillastående trafik och därmed uppstående köbildning på en gata eller väg. Detta inträffar då behovet av trafik är större än vägarnas kapacitet. Bilköer kan även orsakas av andra anledningar, som exempelvis vägarbeten, trafikolyckor eller dåligt väglag. (källa)
9. I Finland kan vägdelägarna på ett motsvarande sätt bilda ett väglag för att sköta väghållningen. (källa)
10. Väglag beskriver en vägs standard. Exempel på väglag är: halka, snö, modd, is, tunn is och regnvåt. Grusvägar beskrivs i folkmun även med ord som dammig, rullgrus eller lerig. (källa)