Vägsträckning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vägsträckning

1. Den 26 november 2007 gav Kommunstyrelsen i Huddinge kommun samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att detaljplanelägga området Västra Länna 1. Den nya detaljplanen syftar på att ange byggrätter för villabebyggelse dels inom befintliga fastigheter, dels på idag obebyggd mark i anslutning till Björnvägen och Mellanmossevägen, samt längs nya vägsträckningar. Den nya planen medger också ett nytt grupphusområde som omfattar ett femtiotal nya hus i det östra planområdet. Planen antogs i april 2012 och vann laga kraft 6 juli 2012. Utbyggnaden av vatten, avlopp och vägar påbörjades oktober 2014 och beräknas vara klart hösten 2016.. (källa)
2. Vägstakning är den process då en ny vägs placering i terrängen bestäms. Tillvägagångssättet när man stakar ut en ny vägsträckning kan grovt delas upp i tre olika metoder, som för större vägar har använts i tre olika tidsepoker. De är naturlig stakning, linjestakning och miljöstakning. (källa)
3. Delen Boliden - Lillholmträsk är en blandning av linjestakad och miljöstakad tvåfilig landsväg 7-9m bred, hastighetsbegränsning till största delen satt till 110 km/h. Lillholmträsk - Malå är en för regionen mycket gammal naturlig vägsträckning, sparsamt modifierad genom åren, med skarpa kurvor, många backkrön och för det mesta 6,5 meter bred. Hastighetsbegränsningen är satt till omväxlande 70km/h och 90km/h. Den avslutande delen Malå - Holmfors är en linjestakad 110-väg. (källa)
4. Pettersson gav gratis mark till Statens Järnvägar mot löftet att få en station utanför huset (numera Huddinge station) och medverkade också till en ny vägsträckning från Huddinge till Stockholm, dåvarande Huddingevägens sträckning (idag motsvarande Kommunalvägen i Huddinge centrum). Avsikten var att underlätta transporten av lantbruksprodukter in till huvudstaden. Patron Pehr hade med sina 300 mjölkkor landets då största djurbesättning. (källa)
5. Konventet var beläget i ett landskap med flack åker och betesmark i skogslandskap, i ett tidigare sockencentrum i socknens norra del nära länsgränsen, utmed den äldre vägsträckningen gamla Stockholmsvägen. Av de rester som kan ses där idag härrör bara en liten del från klostret. Den större delen av resterna utgörs av ruinen efter kung Fredriks stenkyrka. (källa)
6. Slagstaristningen upptäcktes 13 september 1971 av en slump när den hamnade mitt i vägbygget för Botkyrkaleden. Hällen var då helt övervuxen och okänd. Intill vägbygget pågick arkeologiska undersökningar och en av arkeologerna, Rudolf Hansson, blev nyfiken på hällen. När han lyfte bort en bit mossa kom en skeppsbild fram. Vägmyndigheterna ändrade i sista minuten vägsträckningen och hällen fick ligga kvar. Hällen är daterad till 1800–500 år f.Kr., men förmodligen är den utförd under den yngre bronsåldern. Vad denna plats betydde för bronsålderns människor är inte helt klarlagd. Troligt hade platsen en rituell-magisk innebörd där människan riktat sig mot en högre makt. (källa)
7. Området Fittja tillhörde tidigt kyrkan. I samband med reformationen övergick egendomarna till kronan och brukarna blev kronobönder. 1600-talet var en händelserik period då den nya vägsträckningen till Stockholm drogs via Fittja. Det var under den tiden som gästgivargården på näset mellan Albysjön och Mälaren öppnades. (källa)
8. Arbetet utfördes året därpå under ledning av stadsarkitekten (senare slottsarkitekten) Nicodemus Tessin d.ä. och stadsbyggmästaren Sifvert. Kostnaden var 8 747 daler silvermynt. Med tre borgare i staden slöts den 18 maj 1669 ett kontrakt om brons stenläggning. Bron var en pålbro, det vill säga pålar hade drivits ned i botten och en bro byggts på dessa. Bron kallades i början Hornsbron, men fick snart namnet Liljeholmsbron (detta namn finns belagt från 1733). Bron över Liljeholmsviken var del i ett större vägbyggnadsprojekt för en ny landsväg från Stockholm söderut till Fittja Bro och vidare till Södertälje. 1669 var den nya vägsträckningen helt klar som anlades under ledning av Erik Dahlberghs fortifikationstrupper (se Södertäljevägen). (källa)
9. Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Den nya Lidingöbron, med tre körfält i vardera riktningen, är enbart avsedd för motorfordon. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan, med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare. Vid behov kan bron också utnyttjas av räddningsfordon och liknande om nya Lidingöbron är blockerad. Södra Kungsvägen/Gåshagaleden, mellan Torsvik och Gåshaga längst österut på södra Lidingö, är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan, samt fyra rondeller. Vägsträckningen mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde, längst österut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen. (källa)