Vägväsende Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vägväsende

1. Vid åtminstone tre tillfällen har här utförts arbeten som gör att sträckan kan betraktats som föregångare inom svenskt vägväsende. Under 1852 igångsattes ett ombyggnadsarbete av vägen som överträffar allt som tidigare gjorts i Sverige. Den gamla färdleden byggdes om och försågs med packstensbädd, dränering, makadamisering samt alléplantering. Den försågs med nya träd 2009. Byggnadssättet kallades chaussée vilket står för "en omsorgsfullt byggd väg. Kostnaden uppgick till 130 000 riksdaler silvermynt. Investeringen finansierades delvis med vägavgifter och mellan värdshuset Kalinan vid nuvarande trafikplats Kronetorp och Lund fick man betala 6 öre för vagn med en häst och 12 öre för vagn med två lastar. Under åren 1924-1926 försågs vägen med en permanent beläggning, bestående av smågatsten eller betong. Det var den tidens största vägbygge och kostade 750 000 kronor. Stensättningen med handslagen smågatsten till en bredd av 5 meter genom Åkarp kostade 69 kronor per meter väg. Men trafiken ökade snabbt och snart räckte inte den gamla landsvägen till. En helt ny väg byggdes vid sidan om den gamla, men ingen vanlig väg utan en motorväg. (källa)
2. Voigt, som var son till barberaren Heinrich Ludwig Hieronimus Voigt och Julie Henriette Rasmussen, blev student vid Metropolitanskolen 1868 och polyteknisk kandidat 1876. Han var assistent vid undervisningen i teknisk ritning vid Polyteknisk Læreanstalt 1873–1883, assisterande ingenjör hos uppvärmnings- och ventilationsingenjörer 1877–1883, vid Köpenhamns stenläggnings- och vägväsende 1880, från 1885 uafbrudt, fullmäktig där 1886, ingenjör hos Köpenhamns stadsingenjör 1887, avdelningsingenjör där 1898 och var stadsingenjör från 1902. Han var censor vid Polyteknisk Læreanstalts avgångsexamen 1899, medlem av styrelsen för Selskabet for Sundhedsplejen i Danmark 1903 och för Polyteknisk Understøttelsesforening 1904. Han utarbetade Statistiske Oplysninger angaaende Den polytekniske Læreanstalts Kandidater (1890 och 1903). (källa)
3. Meyer avlade polyteknisk examen i ingenjörsämnena 1875 och anställdes samma år vid Köpenhamns stenläggnings- och vägväsende, där han därefter, med avbrott 1883–1884 som tillförordnad vatteninspektör i Köpenhamn, verkade till sin död. Han utnämndes den 1 december 1886 till chef för nämnda förvaltning och fick i denna befattning stort inflytande på den viktiga frågor i den växande staden, särskilt på det hygieniska området, sop- och latrinhämtning, kloakfrågan, särskilt vad gäller privata spillvattenledningar, men även vad gäller bland annat den ökade användningen av asfaltering och ordnandet av spårvägsförhållandena vid övergången till elektrisk drift. Han företog åtskilliga resor till utländska storstäder i syfte att studera förhållandena på dessa områden och presentera sina erfarenheter i flera tidskriftsartiklar och broschyrer. Han var även medlem av styrelsen för Selskabet for Sundhedspleje i Danmark samt av Arbejderbankens och mosaiska trossamfundets representantskap. (källa)
4. Hentzen blev 1885 polyteknisk kandidat inom byggnadsfacket, studerade samma år elektroteknik i England och Tyskland och praktiserade därefter på Danske Statsbanernes verkstäder i Århus. År 1888 anställdes han vid Köpenhamns stenläggnings- och vägväsende men deltog även i ingenjörsarbeten vid Västra gasverket och projekteringen av stadens första elektricitetsverk, huvudstationen i Gothersgade. Då detta fullbordats 1892 blev han underföreståndare, driftföreståndare 1896, överdriftföreståndare för Köpenhamns samtliga elverk 1914, med titeln överingenjör från 1916 till pensioneringen 1929. Han var ledande ingenjör vid byggandet av Västra och Östra elektricitetsverken 1896–1898 och 1898–1902 samt första och andra sektionerna av H.C. Ørsted-verket 1916–1923. Utöver denna verksamhet byggde eller ombyggde han en del anläggningar utanför huvudstaden. Det var till Hentzen den unga, då okända läkaren Niels Ryberg Finsen kom 1895 för att få sin teori om ljusets inverkan på lupus prövad, något som väckte stort intresse hos såväl honom som belysningsdirektör Ib Windfeld-Hansen och andra. Hentzen blev medlem av styrelsen av A/S Københavns Telefonautomater 1898 och av den danska lokalkommittén av den internationella elektrotekniska kommittén 1908. Han var censor i elektroteknik vid polyteknisk examen 1907–1920 och i samma ämne vid maskinistexamen 1905–1920. Han var medlem av styrelsen för Elektroteknisk forening 1907–1913 och ordförande för Københavns kommunale ingeniørforbund 1912–1916, medlem av representantskapet i Vereinigung der Elektricitätswerke 1910–1914 (hedersmedlem 1929) och medlem av den danska nationalkommittén för World Power Conference från 1925. Han utgav memoarerna 40 Aar i Københavns Elektricitetsværkers Tjeneste (1933). (källa)