Vänderot Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vänderot

1. Det som praktiskt särskiljer biodynamisk odling från annan ekologisk odling är användandet av åtta preparat. I seminariet som hölls år 1924 introducerade Steiner åtta preparat att använda istället för konstgödsel. Preparaten ska enligt Steiner göra så att kosmiska krafter påverkar jord och växter positivt och ska enligt Biodynamiska Föreningen ge växterna egenskaper som vitalitet, förnimmelseförmåga, kraft, förnuft, mognad och förmåga att övervinna. De flesta preparaten är växter som tillreds eller komposteras i kohorn eller andra djurdelar. Preparaten tillsätts i mycket små mängder i det gödsel som sedan används i jordbruket. Det vanligaste preparatet heter Humuspreparatet (eller 500), och tillverkas av kogödsel. Andra preparat är kisel (501), rölleka (502), kamomill (503), brännässla (504), ekbark (505), maskrosor (506) och vänderot (507). (källa)
2. Den större snabelsvärmaren finns i många olika miljöer, som till exempel lövskog, skogsbryn, gläntor, hyggen och ängsmarker. Den kan ses i skymningen svävande som en kolibri vid blommor som den suger nektar av, till exempel kaprifol, syren, tjärblomster, glimmar, vänderot, floxar och såpnejlika. Den har ett bra mörkerseende. Flygtiden är från mitten av maj till mitten av augusti i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka eller parvis på värdväxten som främst är dunörtsväxter, måror och balsaminväxter, i Sverige oftast på mjölkört och gulmåra. Larven är fullvuxen i augusti eller i början på september och vandrar då iväg för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Om larven blir skrämd intar den en skräckställning genom att dra ihop de främre segmenten vilket gör att ögonfläckarna förstoras. Den förpuppar sig i markskiktets förna. Puppan övervintrar, ibland till och med två vintrar. (källa)
3. Vänderotssläktet (vänderot) (Valeriana) är ett växtsläkte med omkring 150–200 arter. Släktet ingår i familjen kaprifolväxter och har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Några få arter odlas som prydnadsväxter i Sverige. Andra har medicinska egenskaper. Arterna kan vara svåra att skilja och ofta behövs rosettbladen för säker identifikation, dessa vissnar dock tidigt hos många arter. Underjordiska karaktärer och fruktens utseende är också viktiga för identifieringen. (källa)