Vänsterut Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vänsterut

1. Högskolevänstern var mellan 1992 och 2004 en studentförening och ett kårparti vid Filosofiska Fakulteternas Studentkår vid Göteborgs universitet. Föreningen präglades de första åren av en bred verksamhet med studiecirklar, föreläsningar, allmän politisk verksamhet och under mitten av 1990-talet gav man ut den nationellt spridda gratistidningen Replik, som senare bytte namn till Relevans. Under de sista åren koncentrerade sig föreningen dock på den studentfackliga verksamheten. Under åren hann partiet vara med i såväl den styrande majoriteten i kårfullmäktige som i opposition, och man var under hela sin verksamma tid det enskilt största kårpartiet vid studentkåren. Föreningen var partipolitiskt obunden och organiserade allt ifrån vänsterradikala socialdemokrater och vänsterut. (källa)
2. Att denna situation uppstod just i Finland berodde på flera omständigheter. Utvecklingen hade under 1960-talet lett till att kommunismen i intellektuella kretsar – där man tidigare hade varit starkt avståndstagande till denna och all annan marxism – på som man föreställde sig rationella grunder började betraktas med mindre misstro, som ett medel för skapandet av integration i samhället. Denna ideologiska förskjutning vänsterut medförde att även studenterna upptäckte arbetarklassen och kommunismen. De radikala element som senare blev tongivande accepterade dock inte att kommunismen skulle integreras i det borgerliga samhället. Även den uppgörelse med inbördeskriget 1918 som ägde rum under 1960-talet – främst som ett resultat av Väinö Linnas så kallade torpartrilogi – knuffade studenterna i riktning mot yttervänstern. (källa)
3. Mot slutet av 1960-talet bytte förbundet namn till Liberala förbundet och började förflytta sig vänsterut och radikaliserades samtidigt, i takt med att mycket av samhällsdebatten gick åt samma håll. Mellan 1969 och 1972 började förbundets kontakter med folkpartiet brytas och liberalismen lämnas, och man började utvecklas i socialistisk riktning i allt snabbare takt. Förbundet tog alltmer intryck av syndikalism, större tilltro fästes till den ekonomiska planeringens möjligheter och kritiken mot folkpartiet, borgerligheten och USA blev starkare. Förbundet bytte namn till först Frihetlig Vänster 1972 och sedan till Frihetliga Socialisters Förbund senare samma år. 1973 bildades en alternativ organisation, Liberalt studentforum, som 1974 bytte namn till Liberala studentförbundet (LSF). (källa)
4. Som en effekt av gruvstrejken togs UMS och ackordslöner bort och på lång sikt förändrades även hela arbetsmarknaden eftersom det infördes nya lagar så som medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS) och arbetsmiljölagen (AML). MBL och LAS kan ses som en effekt av att politiska ledare så som Olof Palme insåg att strejken visade att det krävdes reformer på arbetsmarknaden för att undvika alltför negativa konsekvenser på arbetsplatsen. Därmed ökade anställningstryggheten eftersom arbetsgivaren inte längre fick anställa och avskeda sina medarbetare efter godtycke. Numera skulle det finnas objektiva grunder för uppsägning och med LAS infördes infördes turordningsregeln "först in, sist ut". Enligt professor Björn Horgby blev en effekt på längre sikt att samförståndslinjen bröts, att LO gick längre vänsterut och formulerade idén om löntagarfonder som skulle ge arbetarna större inflytande över företagen. Detta också med bakgrund mot att facket ansåg att MBL enbart var rådgivande och inte gav arbetarna någon verklig makt. En annan konsekvens blev att även andra yrkesgrupper så som städerskor och hamnarbetare började använda sig av vilda strejkar. (källa)