Världsmästerskap Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder världsmästerskap, varianter, uttal och böjningar av världsmästerskap

Världsmästerskap synonym, annat ord för världsmästerskap, vad betyder världsmästerskap, förklaring, uttal och böjningar av världsmästerskap.

Vad betyder och hur uttalas världsmästerskap

Världsmästerskap uttalas världs|mäst|er|skap och är ett substantiv.

Ordformer av världsmästerskap

Singular

världsmästerskap
obestämd grundform
världsmästerskaps
obestämd genitiv
världsmästerskapet
bestämd grundform
världsmästerskapets
bestämd genitiv

Plural

världsmästerskap
obestämd grundform
världsmästerskaps
obestämd genitiv
världsmästerskapen
bestämd grundform
världsmästerskapens
bestämd genitiv

Världsmästerskap är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet världsmästerskap

  1. Inom skidsport brukar världsmästerskap hållas. (källa)
  2. Damerna spelade Europamästerskap 1987 i Lørenhallen i Oslo, 1989 i Örebro och 1991 i Tomsk. Från 1994 spelades världsmästerskap, det året i Nijmegen. 1996 spelades världsmästerskap i Östersund och 1998 åter i Nijmegen. (källa)
  3. Sedan slutet av 1980-talet har man kunnat tävla i hopprep i Sverige. Det är nu en sport under Svenska Gymnastikförbundet och har officiella Sverige- , Europa- och Världsmästerskap. När man tävlar i enkelrep hoppar man så många hopp (av varianten springsteg då man hoppar vartannat hopp på varannan fot) man kan på 30 sekunder, 2 min och så många dubbelsnurrar (repet går två varv i ett hopp) på 20 sekunder. Dubbelsnurrar görs inte på högre nivå (SM, EM, VM) utan där görs istället tripplar, så många man klarar innan man missar. Man gör också ett eget program som man visar upp för domare. Detta görs även i lag på samma sätt, fast då med springsteg 4x30 sekunder (varje hoppare hoppar 30 sekunder var) 2x2 minuter och dubbelsnurrar 4x20 sekunder och en serie som laget gör samtidigt (varken dubbelsnurrar eller trippelsnurrar tävlas med i lag på högre nivå (SM, EM, VM). Lagtävling kan även göras med dubbelrep. (källa)
  4. De flesta sporter och idrotter har ett internationellt förbund, som olika nationella förbund är anslutna till. Det internationella förbundet ordnar världsmästerskap, medan de nationella förbunden bland annat ordnar nationella mästerskap inom respektive sport. För Olympiska spelen finns en särskild organisation, Internationella olympiska kommittén (IOK). (källa)
  5. Spelet regleras främst av International Correspondence Chess Federation (ICCF), som är sanktionerat av det internationella världsschackförbundet FIDE. ICCF arrangerar turneringar och världsmästerskap, och delar även ut motsvarande schacktitlar för korrespondensschackspelare. Den svenska föreningen för korrespondensschack heter SSKK, Sveriges Schackförbunds Korrschackkommitté. (källa)
  6. Kälkhockey är sedan 1994 en gren i Paralympics, och världsmästerskap spelas sedan 1996. Sverige, Norge, Kanada, USA, Tyskland och Estland har haft störst landslagsframgångar genom åren. De första internationella reglerna antogs 1990 från kanadensiska regler. (källa)
  7. I lagsporter har ofta de olika länderna så kallade landslag, ofta ett medlemskap av landets bästa spelare. Landslagen (länderna) tävlar sedan mot varandra i till exempel Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel. (källa)
  8. Världsmästerskap i luftgitarr hålls sedan 1996 årligen i finska Uleåborg , där vinnare i nationella uttagningar möts och en världsmästare koras. (källa)
  9. Masstart eller gemensam start tillämpas i vissa idrottstävlingar och innebär att alla deltagare startar samtidigt, vilket leder till att den som kommer först i mål vinner, och man inte behöver jaga tider för att nå framgångar i tävlingen. Masstart är vanligt inom bland annat längdskidåkning, cykling, skidorientering, skidskytte och friidrott. I längdskidåkningstävlingen Vasaloppet i Sverige tillämpas masstart sedan premiäråret 1922. I kortare längdskidlopp för toppelit började masstart tillämpas först i slutet av 1980-talet, först i några få världscuptävlingar, och sedan populariteten ökat även i världsmästerskap och olympiska vinterspelen från början av 2000-talets första decennium. I motionslopp har masstart alltid varit det vanligaste, bland annat för att det är lättare att räkna ut tider. För löpartävlingar har det varit masstart även för elit inklusive maratonlopp på OS. Inom cykelsporten kallas masstartslopp för linjelopp medan intervallstart kallas tempolopp och där är det mycket stor skillnad på taktik i de två varianterna. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.