Värme Synonymer Betyder Uttal

• hetta
• hjärtlighet

Hur används ordet värme

1. I akustik innebär absorption uppfångning av ljudvågor. Energin i ljudet övergår då till värme i det absorberande materialet. Det som inte absorberas reflekteras. (källa)
2. För att öka djup och tid, då man vare sig kan öka på kväve (på grund av kväveberusning och oändliga uppstigningstider) eller syre (på grund av syrgasförgiftning), sänker man både syrgas- och kvävgashalterna och ersätter dessa med helium. Helium leder dessvärre snabbt bort värme och extra skydd mot nedkylning behövs. (källa)
3. Gasspis är en spis som skapar värme genom förbränning av gasbränsle, till exempel gasol, stadsgas eller naturgas. Gasspisen uppfanns före elspisen, men förekommer än idag. Många som använder gasspis professionellt, till exempel kockar, upplever att gasspisen är bekvämare då den ger en mer exakt och omedelbar reaktion när man ökar eller minskar gaslågan, det vill säga värmetillförseln. (källa)
4. Där gasen strömmar ut igenom munstycket tänder man på gasen så att den brinner. Man tillför mycket värme så att materialet och tillsatsmaterialet (en metallpinne) smälter samman. Så gör man när man svetsar igen spalten (mellanrummet mellan materialen man ska svetsa ihop). (källa)
5. Geotermisk energi (från grekiskans geo, jord, och thermos, värme) är energi som är lagrad i jordskorpan. Den geotermiska energin har sitt ursprung i den energin som bildades vid jordens formation och från sönderfall av radioaktiva grundämnen i jordskorpan. Den har använts för uppvärmning och bad sedan Romerska rikets dagar men är idag mer känd för att generera elektricitet. 2007 uppskattades den totala produktionen av geotermisk elenergi i världen till 10 GW, vilket motsvarade 0,3 % av den totala elproduktionen. Till det kommer ytterligare 28 GW direkt geotermisk energi i form av fjärrvärme, byggnadsuppvärmning, spaanläggningar, industriprocesser, avsaltning och jordbruk. (källa)
6. En gjutjärnsspis är en sluten eldstad för ved-, kol- eller kokseldning, som konstruerades under första hälften av 1800-talet och som påtagligt förändrade matlagningen och energiåtgången i hemmen. En gjutjärnsspis värmde bättre, och använde betydligt mindre mängd bränsle, än en öppen eldstad. Den gav förutom värme för matlagning och ugnsbak även rumsuppvärmning, med energi lagrad i själva spisen och i murstocken. Införandet av slutna spisar medförde också att röken samlades upp bättre i skorstenen än röken från en öppen eldstad. Nackdelen med gjutjärnsspisen var att den, till skillnad från den öppna härden, inte avgav något ljussken. (källa)
7. Vid smältning av metallen är det viktigt att man beaktar smältans flytbarhet. Det vill säga att man anpassar smältans värme för att optimera hela gjutförloppet. Flytbarheten påverkas även av smältans temperatur, viskositet och flödeshastighet. När sedan smältan fyller formen är det viktigt att hela formen fylls tillräckligt snabbt. Om smältan flyter för långsamt (exempelvis på grund av temperatur, tryck eller formens dimensioner) så inträffar kallflytning. Kallflytning innebär att metallen stelnar innan formen fyllts, vilket ofta inträffar vid krökar. Vid stelningsförloppet kan stelningskrympning och svalningskrympning inträffa. Den tidigare kan orsaka krympporer eller sugningar medan den senare kan orsaka spänningar och sprickor. När detaljen stelnat och den ska tas ur kokillen så är det viktigt att detaljen och kokillen utformats så att detaljen inte skadas av att formen delas. Dessutom bör rensning och efterbehandling tas i beaktande vid utformning av detaljen och formen för att minska detaljens kostnad. (källa)
8. Mineralullen har låg skrymdensitet genom att den till största delen består av luft. Genom att luften hålls stilla, ger mineralull god värmeisolering. Eftersom luften ska hållas stilla är det viktigt att isoleringen skyddas mot tryckskillnader som skulle kunna leda till att kall luft eller heta brandgaser strömmar genom mineralullen. Där den inte är inbyggd på annat sätt kan vindskydd av t.ex. träfiberskivor, papp eller papper behöva ordnas. Eftersom skrymdensiteten är låg blir värmekapacitiviteten låg d.v.s. det går inte åt mycket värme/kyla för att värma/kyla ullen och ändringar i utomhustemperaturen kan därför slå igenom relativt fort inomhus även om byggnaden är väl isolerad vilket kan synas som en paradox, men alltså beror på att kvoten mellan värmeledningsförmåga och den volymetriska värmekapacitiviteten (denna kvot kallas termisk diffusivitet) inte är låg. (källa)
9. Glödtråd, den aktiva beståndsdelen i en glödlampa. Material med hög resistans används för ändamålet, varav en liten del av den elektriska energin emitteras i form av elektromagnetisk strålning (företrädesvis ljus), medan merparten omvandlas till värme. Temperaturen i tråden är i närheten av smältpunkten, varav behov finns att hindra materialet att fasförändras genom sublimering för att inte förstöras. (Alla fast material (utom helium) sublimerar under sin trippelpunkt). Vanligtvis omges glödtråden av en gasblandning för att försvåra denna fasövergång. För glödlampor används volfram som trådmaterial. (källa)