Väteatom Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet väteatom

1. Eftersom dess sidokedja är så liten, endast en väteatom, kan glycin få rum i proteiner på positioner där de flesta andra aminosyrorna är för stora. Av samma anledning är glycin evolutionärt stabilt och byts inte lätt ut mot andra aminosyror. De flesta proteiner innehåller endast små mängder glycin, dock undantaget gelatin eller kollagen där glycininnehållet är 25 – 30 % av det totala proteininnehållet. (källa)
2. Väte eller hydrogen (latin: Hydrogenium) är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang. Vid standardtryck och -temperatur är väte en tvåatomig, lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas. Väte förekommer i form av ett flertal isotoper. Vätejonen, som är grunden för bland annat syrabaskemin, kan förekomma som både anjon och katjon. Den enkla väteatomen har varit mycket viktig för framväxten av kvantmekaniken. Vanligtvis brukar väte placeras ovanför alkalimetallerna i det periodiska systemet eftersom det bara har en valenselektron. En mindre vanlig placering är att sätta det ovanför halogenerna eftersom det bara krävs en till elektron för ädelgaskonfiguration. (källa)
3. Ett exempel på kemisk kedjereaktion är bildningen av väteklorid ur en gasformig blandning av klor och väte (klorknallgas). Under inverkan av ljus sönderfaller en klormolekyl i två kloratomer: Cl—Cl + ljus → 2 Cl⋅. De bildade, synnerligen reaktiva, fria kloratomerna reagerar med en vätemolekyl under bildning av väteklorid och en väteatom, som i sin tur reagerar med en klormolekyl under bildning av väteklorid och en fri kloratom o. s. v. (källa)
4. Nitrering är en kemisk reaktion vid vilken en nitrogrupp (-NO2) införs i en molekyl, vanligen genom att en väteatom ersätts. Aromatiska kolväten kan nitreras till exempel med en blandning av salpetersyra och svavelsyra ("nitrersyra"), medan alifatiska kolväten nitreras med salpetersyra i gasfas vid hög temperatur. Nitrering utnyttjas vid framställning av en rad produkter inom den kemisk-tekniska industrin. Nitrering är även ett av tillverkningssätten för sprängämnen som TNT och dyl. Nitrering är även en metod att ythärda stål. Stålet som ska härdas placeras i en gastät ugn, man värmer stålet till ca 510-530 grader och tillsätter ammoniakgas. Resultatet blir en hård yta som lämpar sig bra vid nötande slitage, och även motverkar skärning och förbättrar stålets korrosionsmotstånd. (källa)
5. Syror som består av en väteatom bunden direkt till en halogenatom kallas vätehalider. De har jämförelsevis låg kokpunkt och är alla färglösa gaser vid rumstemperatur. De förekommer vanligen lösta i vatten. (källa)