Vätgas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vätgas

1. En aduceringsmetod av amerikansk ursprung, som efter uppfinnaren kallas Dobertyprocessen, åstadkommer en aducering, d.v.s. en kolminskning i tackjärnet, genom att vätgas leds in i det smälta tackjärnet. (källa)
2. Gengas (kortform för generatorgas) är en gas som uppstår vid pyrolys – ofullständig förbränning – av trä eller kol och som kan användas som bränsle, bland annat för att driva motorer. Gengasen består huvudsakligen av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Gengasen är på grund av sitt innehåll av kolmonoxid giftig innan den förbränns. (källa)
3. Järn(II)oxid kan framställas genom reduktion av järn(III)oxid med vätgas eller kolmonoxid. (källa)
4. Mineralgödsel, konstgödsel, handelsgödsel, konstgödning är gödsel framställt genom industriella processer. NPK är en typ av mineralgödsel som består av framförallt salter bestående av kväve (nitrat- och/eller ammoniumjoner) (N), fosfor (fosfatjoner) (P) och kalium (kaliumjoner) (K). Kvävet fixeras genom Haber–Bosch-processen till ammonium genom reaktion mellan vätgas och kvävgas under högt tryck och hög temperatur, och därifrån till nitrat genom Ostwald-metoden. Även nitrater i form av mineral (chilesalpeter) kan användas. (källa)
5. Järnsvamp är järnmalm som har reducerats till ett poröst järnmaterial utan smältning. Svampen kan sedan smältas i exempelvis en ljusbågsugn. Process: Vid kolhaltsreduktion så kan det ske via ett järnsvampsverk, där man använder t.ex. vätgas som reduktionsmedel. Där om temperaturen understiger smältpunkten får man direkt ett stål med låg kolhalt. (källa)
6. Direktreducerat järn, DRI (engelska: Direct-Reduced Iron), även kallat järnsvamp, framställs genom direktreduktion av järnmalm (vanligen pellets) med hjälp av en blandning av vätgas och kolmonoxid, i stället för metoden att använda en masugn. Gaserna kan man utvinna ut naturgas eller träkol. Vid framställning av direktreducerat järn, utreduceras järnet ur malmen vid temperaturer där varken järnet eller malmens bergarter smälter. Även i blästerugnar användes en direktreduktionsprocess för att utvinna smidbart järn. (källa)
7. Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat. (källa)
8. Rent metalliskt kalcium reagerar med luftfuktigheten så att ett vitt lager av kalciumhydroxid bildas på ytan. I reaktionen bildas vätgas. (källa)
9. Svavelsyra reagerar, enligt reaktionen ovan, med metaller för att producera vätgas (H2) och ett salt i form av metallens sulfat (MeSO4). Denna reaktion gör att metallen i fråga kan separeras ur malm, i sin sulfatform, för att sedan återskapas till den ursprungliga metallen. Denna egenskap hos svavelsyra gjorde den väldigt värdefull för metallutvinning samtidigt som den används för behandling av avloppssvatten och oljeraffinering. (källa)
10. Bakterier tillhörande klassen Anoxyphotobacteria har fotosyntespigment, så kallat bakterieklorofyll. Det finns flera olika typer och typerna a, b och g kännetecknas av att pyrrolring II har en dubbelbindning mindre än hos klorofyll (det vill säga att den är en pyrrolinring). Övriga bakterieklorofylltyper är inte "äkta bakterieklorofyll" eftersom de har en klorinring precis som vanligt klorofyll. Dessa bakterier saknar fotosystem II och använder andra ämnen än vatten (t.ex. vätgas, koldioxid eller svavel) som elektrondonatorer direkt till fotosystem I. Bakterieklorofyll absorberar ljus med längre våglängd än klorofyll a, upp till 1000 nm. (källa)