Vördnad Synonymer Betyder Uttal

• aktning
• respekt
• tillbedjan

Hur används ordet vördnad

1. Helgerån avser skändning av eller skadegörelse på ett heligt föremål. I en vidare kontext kan helgerån vara i princip vilket angrepp som helst på något med religiös anknytning, till exempel brist på vördnad för en helig person, en helig plats eller ett heligt föremål. När ett helgerån är muntligt kallas det för hädelse. (källa)
2. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död. Termen används främst i samband med kristendomen men företeelsen är känd inom de flesta religioner. Prefixet Sankt (på svenska förkortat S:t) används framför manliga helgons namn, och Sankta (S:ta) används framför kvinnliga helgon. Bägge har sitt ursprung i det latinska ordet sanctus. (källa)
3. De äldsta kristna helgonlegenderna var skildringar av martyrers död. Två sådana utförliga martyrberättelser finns redan i Nya Testamentet, som skildrar Johannes döparens och Stefanos' avrättningar. Två andra tidiga martyrberättelser är Polykarpos martyrium från mitten av 100-talet, och martyrlegenden om Perpetua och Felicitas. Från och med helgonförklaringen av Martin av Tours började även icke-martyrer bli föremål för vördnad, och det författades helgonlegender även om dem. Helgonlegender författade kort tid efter personens död brukar ha ett högre historiskt källvärde än helgonlegender författade lång tid efter personens död. Helgonlegender författade lång tid efter personens död tenderar också att innehålla en större mängd övernaturliga inslag. (källa)
4. Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar). (källa)
5. Historiskt sett var nigning en akt av underkastelse och vördnad som utfördes av kvinnor för personer med högre status: adliga kvinnor neg för kungliga kvinnor, ogifta kvinnor neg för gifta kvinnor, yngre kvinnor för äldre kvinnor. Så sent som under 1870-talet förekom det i Sverige att kvinnor ur allmogen neg eller till och med föll på knä för adliga kvinnor och kysste deras kjolfåll. (källa)
6. I hushållet på denna tid innefattades alla som bodde och arbetade på en gård, så förutom det man i dag ser som kärnfamiljen kunde det även ingå pigor, drängar och äldre släktingar. Överheten i hushållet var framför allt husbonden, men i många situationer var det snarare husmor som genomförde de uppgifter som hörde till överheten. Rollen som tilldelats överheten i hushållet var att både moraliskt och ekonomiskt sörja för hushållets alla medlemmar, i detta ingick såväl att sätta mat på bordet som att se till att alla var insatta i Guds vilja och bibelns ord. Genom så kallade husförhör kontrollerade prästerna att alla i hushållet kunde läsa och citera viktiga delar av bibeln. Resten av hushållets uppgift var att göra de uppgifters som tilldelades dem och att visa kärlek och vördnad för husbonden och husmodern. Hustavlan är i detta sammanhang förmaningar till de boende i hushållet. (källa)
7. Kippa, hebreiska uttalas med hårt K och på jiddisch kallad yarmulke eller kapl, är en huvudbonad, en form av huvudduk eller kalott, som traditionellt bärs av judiska män i synagogan och vid andra religiösa tillfällen som ett tecken på vördnad inför Gud. (källa)
8. Kyssens ursprung studerades i början på 1900-talet av den antropologiska författaren Ernest Crawley. Han skrev att kyssas var ett universellt uttryck i det sociala livet bland de högre civilisationerna baserat på känslor av affektion, kärlek (sexuell, föräldrakärlek och barnkärlek), och vördnad. Enligt Crawley så är beröring modern av alla sinnen och kyssen är där en taktil och specialiserad form av intim kontakt. Han skriver dock att kyssas var väldigt ovanligt bland de "lower and semi-civilized races," medan det var fullt etablerat och instinktivt bland högre samhällen. Bland dessa såg han dock även skillnader. Att kyssas verkar ha varit okänt i forntida Egypten dock var det väl etablerat i tidiga Grekland, Assyrien och Indien. (källa)
9. Vördnad för kyrkan respektive de renhjärtade. (källa)