Vaccination Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vaccination

1. Kattpest orsakas av ett specifikt Parvovirus (FPV, feline (dvs katt-) parvovirus) som drabbar katter och även hundar (liknar hundens parvovirus). Viruset smittar från katt till katt men är motståndskraftigt och kan överleva länge i naturen. Sjukdomen ger symptom som kräkningar, diarréer och kan i svåra fall vara dödligt. Dräktiga smittade katter kan få missfall och avkomman kan födas med hjärnskador. Det finns vaccination för katterna i form av ett trippelvaccin som även ger immunitet mot calicivirus och herpesvirus. (källa)
2. Serologisk diagnostik används numera sällan för diagnos av kikhosta i akuta skedet eftersom antikroppssvaret kommer först någon vecka efter insjuknandet och det är ofta svårtolkat. Ibland kan serologisk undersökning användas främst för bedömning om en person har immunitet efter tidigare genomgången sjukdom eller vaccination, men även detta kan vara svårt att värdera och ofta är det bättre att fråga patienten. (källa)
3. I Sverige var BCG-vaccination tidigare allmänt rekommenderad, men sedan 1975 rekommenderas endast riskgrupper att vaccinera sig. De allra flesta som insjuknar i tuberkulos i Sverige idag (2015) har bakgrund i länder där tuberkulos fortfarande är vanligt förekommande. (källa)
4. Sjukdomen är ovanlig i Sverige tack vare den allmänna vaccinationen (MPR-vaccinet) som sker med en första dos vid 1,5 års ålder och en andra dos i samband med skolstarten. Vaccin har dock inte funnits under så lång tid och många i Sverige som är runt 40 år eller äldre har haft mässlingen som barn. Förr var sjukdomen mycket vanlig i Sverige. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. (källa)
5. Termen används också när man i förebyggande syfte ger andra läkemedel som antibiotika före operation för att minska risken för komplikationer eller förskrivning av rörelsesjuketabletter inför en bil- eller båtresa. Inom smittskydd förekommer profylax i form av vaccination och insättande av profylaktiska läkemedel som Lariam/Malarone (ökar motståndskraften mot malaria), samt inte minst olika hygienåtgärder. (källa)
6. Stelkramp blev inte anmälningspliktigt förrän 1969 i Sverige. Genom att spåra fall där serum beställts från Statens Bakteriologiska Laboratorium har man ändå kunnat uppskatta antalet fall. Innan vaccinationsprogrammet inleddes, 1920–1950, beräknas det ha förekommit 50–100 fall av stelkramp per år. Antalet sjönk då vaccination infördes och mellan 1951 och 1970 upptäcktes och analyserades totalt 364 fall, det vill säga i genomsnitt färre än 20 per år. Under 1970-talet skedde totalt 40 fall. Idag sker i genomsnitt färre än ett fall per år och sjukdomen kan därför inledningsvis vara en diagnostisk utmaning och lätt misstolkas. (källa)
7. Trippelvaccination är en samtidig vaccinering mot tre olika sjukdomar. På svenska har begreppet åtminstone tidigare oftast på vaccinering med ett blandvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Denna vaccinering nyttjades inom den svenska hälsovården från 1950-talet och fram till 1970-talet samt sedan 1996. (källa)
8. Tyfoidfeber smittar via förorenat vatten och dåligt tillagad mat. Direkt smitta från person till person förekommer också, men är mindre vanligt. Inkubationstiden är 10 till 14 dagar, ibland över 4 veckor. Smittsamheten är hög, endast omkring 100 bakterier räcker för att orsaka sjukdomen. God hygien, tillsammans med vaccination, är den bästa förebyggande behandlingen. (källa)
9. Vaccination eller vaccinering är en metod att framkalla skydd mot en viss infektionssjukdom genom tillförsel av vaccin (innehållande antigen), det vill säga ett preparat som aktiverar kroppens immunförsvar mot den sjukdomsalstrande faktorn, till exempel bakterier, bakterietoxin, virus eller parasiter. (källa)