Vakta Synonymer Betyder Uttal

• bevaka
• bevakning
• hålla utkik
• passa
• skydda
• valla

Hur används ordet vakta

1. Hundar med liknande uppgifter var de vagnshundar som sprang bredvid eller bakom ekipage med häst och vagn och som fick vakta ekipaget vid skjutshållen. Den mest kända rasen för detta ändamål är dalmatiner, som från början var romernas vagnshund. Sedan 1940-talet har den nationella rasklubben för dalmatiner i USA ordnat road trials för att efterlikna rasens ursprungliga användning. (källa)
2. I Storbritannien sov tjänstefolket vid 1800-talets början ofta i köket eller förrådsliknande utrymmen, för att då decenniet fortskred tilldelas rum på vindsvåningen, främst flickor och kvinnor, medan många män och pojkar fortsatte sova på första våningen för att vakta elden. Kring sekelskiftet 1899-1900 började man försöka förbättra deras rum, men fortfarande kunde arbetsgivaren genomsöka rummet. (källa)
3. Kolonisation, eller kolonisering, är ett fenomen som uppstår när en eller flera arter bosätter sig i ett nytt område. Ursprungsbetydelsen, som kommer från latinets colere, "att bebo, besöka, utöva, vakta, respektera", syftade endast på människans utbredning. Termen lånades av 1800-talets biogeologer för att beskriva beteenden hos fåglar, bakterier och växter. (källa)
4. Kubera brukar framställas som led och ful men har genomgått förvandlingen från ond ande till hinduisk gud. Liksom dvärgar i många andra mytologier hade Kubera till uppgift att vakta en stor skatt. Han beskrivs som rikedomens och skatternas gud, en av världsvaktarna och härskare över en del demoniska väsen vilka liksom guden själv sägs härstammar från Brahmas son Pulastya. (källa)
5. Kyrkvaktmästare, kyrkovaktmästare, kyrkvaktare eller kyrkväktare, är en befattning inom Svenska kyrkan. Det är inte ovanligt att tjänsten innehåller förrättningsskyldighet. Det finns ungefär 3 500 kyrk- och kyrkogårdsvaktmästare anställda i Svenska kyrkan. (källa)
6. Begreppet medborgarde syftar på att det handlar om medborgare som själva tagit på sig uppgiften att vakta och skydda (som ett garde – vaktstyrka) sig själva, sin omgivning eller andra skyddsvärda företeelser. Ordet förekom i svensk tidningstext år 1848. (källa)
7. Från början så kategoriserade man schnauzern och pinschern som varianter av samma ras. Båda finns avbildade sedan 1400-talet. Den släthåriga pinscherns användningsområde var främst som råttfångare i stallen samt att vakta gården från inkräktare. (källa)
8. En insatssoldat är en soldat som främst är utbildad för vakt- och bevakningstjänst och i viss mån försvarsstrid. Uppgifterna består i att vakta viktiga byggnader eller anläggningar samt att godkänna eller avvisa besökare, i extrema fall att försvara objektet mot försök till intrång. De flesta insatssoldaterna får också medverka i väpnade eskorter. I fredstid gäller det främst att vakta militära anläggningar, i krigstid alla objekt som är av vital betydelse för samhället, till exempel kraftverk, vattentorn m.m. Patrullering av området till fots eller med fordon brukar också ingå. Utbildningen till bevakningsoldat innehåller färre övningar i fält än vanlig "gröntjänst". Däremot ingår en del moment som inte ingår i den vanliga utbildningen, till exempel konflikthantering. (källa)
9. Skogvaktare är en gammal yrkestitel för framför allt arbetsledande och skogsförvaltande tjänstemän inom skogsbruket. I Sverige används numera i stället oftast yrkestitlar som avverkningsledare, bevakningsledare, virkesköpare eller skogsinspektor. Inom vissa företag och organisationer som till exempel stift, gods och allmänningar används fortfarande titeln skogvaktare. En skogvaktare är oftast chef för en bevakning, ett skogsdistrikt. Inom sin bevakning ansvarar skogvaktaren för avverkning, skogsvård och skoglig planering. Även virkesköp från privata markägare kan ingå i arbetsuppgifterna. (källa)
10. Bärfisar fortplantar sig när det är gynnsamma förhållanden, särskilt beroende av temperaturen. I varmare delar av världen betyder det att fortplantningstiden kan varierar mycket mellan arterna, vissa fortplantar sig till och med så gott som året runt. I Sverige fortplantar sig bärfisarna under sommaren. Honan och hanen hittar varandra med hjälp av speciella doftämnen, så kallade feromoner. Vissa arter använder också ljudsignaler. Då gnider de benen mot varandra, likt gräshoppor, fast ljudet de frambringar är mycket svagare. När hanen finner en hona uppvisas ofta ett enkelt parningsbeteende, han går runt honan och knuffar försiktigt på henne med huvudet. Parningen sker med bakkropparna vända mot varandra, och på det sättet kan de sedan sitta ihop i flera timmar. Efteråt letar honan upp en lämplig plats att lägga sina ägg på, till exempel ett blad eller en växtstjälk. Många bärfisar är kända för att vårda sin avkomma ovanligt uppmärksamt för att vara insekter. Honorna av flera arter stannar nämligen kvar i närheten av äggen för att vakta dem. När äggen kläcks tar de små ungarna skydd under modern, som kan fortsätta att vakta dem i flera dagar, eller till och med veckor. Bärfisen har så kallad ofullständig metamorfos och dess ungar kallas nymfer. Dessa ömsar hud flera gånger innan de blir fullvuxna insekter. (källa)