Vaktstuga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vaktstuga

1. I februari 1817 beviljade Kungl. Maj:t uppskov med vallraseringsarbetet "till dess staden kommer i författning att detsamma fullfölja". Den 28 april samma år auktionerades 13 "platsar" ut, mellan vallgraven och den blivande Nya Allén. Av dessa skulle nr 4-7 användas till plantager eller trädgårdar, och nr 1-3 och 8-13 kunde användas till odling av jordfrukter" samt till åker och äng. Arrendet omfattade tio år, och varje arrendator fick under sex årätt att nyttja den utanför hans lott belägna delen av den blivande allén. Därefter hade staden rätt att påbörja planteringen. Det ålåg arrendatorerna att sedan planera marken och sedan vårda träden. Tomterna fick endast bebyggas med vaktstugor, lusthus eller flyttbara korsvirkeshus. Vaktstugorna kunde behövas, vilket framgår av en anmälan till magistraten i september 1821, där arrendatorerna klagar över att man på deras ägor släppt ut hästar och kor, får, kalkoner, gäss, höns och änder - vilka orsakade stor skada. (källa)
2. De tidigaste exemplen för schweizerstilen i norden finns i Norge och Finland och var parkbyggnader. I Slottsparken i Oslo ritades redan 1839 några portvaktsstugor av arkitekt Hans Ditlev Franciscus von Linstow. 1844 ritade Ernst Bernhard Lohrmann i Finland en vaktstuga som var en blandning av schweizerstil och klassicism. Även för värdshusbyggnader och så kallade schweizerier användes schweizerstilen. En ritning till ett schweizerkafé på Djurgården från 1848 visar alla typiska inslag av schweizerstil, som långt utkragande tak, rik träornamentik på takkonsoler och balkongräcken samt så kallad joddlarbalkong. Att det fanns traditionella likheter mellan det schweiziska och det nordiska folkliga byggnadssättet för trähus nämns redan i 1834 års utgåva av Magasin för Konst, Nyheter och Mode. (källa)
3. Numera arrangeras sommartid dagsturer till ön från Oskarshamn och Byxelkrok. Överfartstiden är cirka 1,5 timmar från Oskarshamn respektive drygt en timma från Byxelkrok. Under högsäsong sker dagliga avgångar från Oskarshamn. Passagerarna får tillbringa cirka 3,5 timmar på Blå Jungfrun innan det är dags för återfärd. Guider från länsstyrelsen är bosatta på Blå Jungfrun under sommaren. Dessa ger information till besökarna vid dess ankomst. Det finns ingen försäljning av vatten eller mat på ön. Besökarna uppmanas därför att ta med sådant själva. De enda anlagda faciliteterna är informationstavlor, den utprickade vandringsleden, en vaktstuga, samt ett antal torrdass. Vandringsleden är cirka 3,3 kilometer lång och löper genom stundtals kraftigt kuperad terräng. Det är även möjligt att besöka Blå Jungfrun med egen båt. Ön har ett relativt utsatt läge mitt i Kalmarsund. Dess elliptiska form erbjuder inga markant skyddande vikar eller glon. Det finns skyltar som uppmärksammar på det svall som uppstår då Gotlandsfärjan passerar. (källa)
4. Vid södra infarten till slottsområdet ligger Villa Berglunda. På platsen fanns ursprungligen slottets vaktstuga. Huvudbyggnaden uppfördes år 1831 på initiativ av destillatören J.D. Leufvenmark och fick sitt nuvarande utseende på 1860-talet under vinhandlaren Johan Daniel Grönstedt som hade Berglunda som sommarvilla. Under Grönstedt tillkom även två stora verandor, som gav upphov till namnet "punschveranda". (källa)
5. Blocket är cirka 6,5 meter högt och cirka 10 meter långt. Det ligger strax innanför vaktstugan till parkens norra entré, ett för allmänheten numera avspärrat område. Inte långt därifrån ligger slottsgrunden till Stora Haga slott. Historien bakom denna stenbumling hänger ihop med Gustav III:s planerade men aldrig fullbordade bygge av Stora Haga slott i mitten av 1780-talet. Till slottsgrunden behövdes stora mängder sten, som delvis bröts i direkt anslutning till byggarbetsplatsen. Man gav sig även på flyttblock, men kungen ansåg att särskilt ett av dem skulle sparas, dock finns spår av sprängningsarbeten på blockets ena sida. (källa)
6. Utanför vakthusets vägg låg soldaten Martin König och sov. När han vaknade av muskötelden såg han "berget över med folk", och flydde ut i mörkret. När fångarna fördes ner till de danska sluparna lyckades hantlangaren Sven Bergström "sticka sig i berget undan" och begav sig så snabbt som möjligt mot Göteborg för att slå larm. Under tiden hade furir Fischer konstaterat att personalen vid det låga batteriet hade försvunnit, och att alla kanonerna hade gjorts obrukbara genom förnagling. Han tog sig då tillbaka till vaktstugan, som var tom, och fann fänrik Franck liggande död i en blodpöl. Danska soldater i närheten uppmärksammade honom och sköt flera skott, men furiren lyckades undkomma i mörkret och tog sig till de närmaste byggnaderna på Nya Varvet, där han började bulta på portarna. (källa)
7. Kvarteret Brovakten är ett nybildat kvarter på nordvästra Kungsholmen i Stockholm. Brovakten ligger under samt på vardera sidan om Essingeleden vid Hornsbergs strand. Namnet Brovakten härrör från den ännu bevarade vaktstugan, Lilla Hornsberg intill Karlbergskanalen, som tillhörde malmgården Stora Hornsberg. (källa)
8. Både byggnad 36, "Gamla vaktstugan", och byggnad 38, "Inventariekammaren", blev 9 december 1986 förklarade som byggnadsminnen. Se Lantmäteriets karta: Byggnaderna 36 och 38. Fastighetsbeteckningen är Nya Varvet 726:43. (källa)