Validitet Synonymer Betyder Uttal

• giltighet

Hur används ordet validitet

1. Kvantmekanikens lagar och validitet är dock inte begränsade till mikroskopiska partiklar. Man kan visa att den klassiska mekanikens lagar återvinns som ett asymptotiskt gränsfall från kvantmekaniken (korrespondensprincipen). Dessutom uppträder makroskopiska effekter till följd av en koherent superposition av partiklarnas vågfunktioner: supraledning, suprafluiditet och Bose-Einstein-kondensation. (källa)
2. En vanlig syn inom den akademiska världen är att personlighetstest bör ha goda psykometriska värden, då framför allt en god reliabilitet samt validitet. Testet måste då granskas noga för att kunna betraktas som användbart, och tar därmed i regel lång tid att utveckla. Det är Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP) som granskar test i Sverige. (källa)
3. Henrik Sjöbring använde variablerna validitet, soliditet, stabilitet och kapacitet. (källa)
4. Reliabilitet är ett begrepp som ofta används inom exempelvis mätteknik och psykometri, och som beskriver tillförlitligheten hos en mätning eller ett beteendevetenskaplig mätinstrument (ett prov) . För att ett testresultat ska ha hög reliabilitet bör resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar ("test–retest-reliabilitet" eller repeterbarhet), och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). Av reliabilitet följer inte att man har validitet, som innebär att testet mäter det som det är avsett att mäta. Däremot kan ett test eller en mätning inte ha högre validitet än reliabilitet. (källa)
5. En vanlig utgångspunkt i förståelsen av rättsvetenskapen är målet för en lag att uppnå rättvisa. Den positiva rätten som infattas i de skrivna lagarna och författningarna och rättspraxisen i en rättsvetenskap används som basen för att 'testa' filosofiska teorier mot denna. Därför kan den vetenskapliga rättsvetenskapliga naturen argumenteras. De tre mest tydliga synpunkterna om rätt och rättvisa (det finns dock hundratals synpunkter) ärättslig positivism, naturlig rätt, rättsrealism (Uppsalaskolan) och interpretivism. Positivism betyder att lagen är 'positionär': rätten skapas i enlighet med, till exempel socialt accepterade regler. Man kan försöka stärka rättvisan, moralitet, eller vilket annat normativt slut som helst med lagar, men deras framgång eller brist på sådan avgör inte deras validitet. Såvida lagen är korrekt utformad, i enlighet med de regler som erkänts i samhället i fråga, är den en rättfärdig lag, oavsett den ärättvis enligt någon annan standard. En annan princip är att rätt inte är någonting mera än ett regelverk för att upprätthålla ordning och styrbarhet över ett samhälle. Därför måste de mest inhumana och orättfärdiga antagelserna efterlydas (från rättssystemet utgångspunkt och moraliska utgångspunkter). Kritiker av lagen borde lobba för lagändring men måste ändå respektera lagens bokstav, eller åtminstone inte förneka att den är en korrekt skapad lag. (källa)
6. Validitet handlar i grunden om mätningars relevans, alltså i hur hög grad ett prov verkligen mäter det man vill mäta. I moderna resonemang tas ibland också hänsyn till mätningens konsekvenser. (källa)