Vallängd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vallängd

1. Rösträtten till ståndsriksdagen, som formulerades enligt 1723 års riksdagsordning, var liksom den lokala rösträtten könsneutralt beskriven, vilket oavsiktligt gjorde kvinnor till väljare. Fram till 1757 deltog kvinnor i samtliga 11 val där vallängderna bevarats: i åtta av dessa användes en graderad skala, i de tre övriga rösträkning per capita. Kvinnor behöll rösträtten till riksdagen sedan deras rätt att rösta i borgmästarvalen avskaffats 1758, men röstade endast i 10 av de 33 val fram till 1772 där vallängderna bevarats. År 1772 avskaffades kvinnors rösträtt till riksdagsvalen av borgarståndet. Det kan tilläggas att de lokala valen engagerade de flesta väljare mer än riksdagsvalen och att även männen använde sin rösträtt mer i lokalvalen. (källa)
2. Röstberättigad (i äldre svenska och i finlandssvenska valberättigad) är den person som har rätt att rösta i ett val. Oftast handlar det om rätten att rösta på ett parti och/eller en politiker vid allmänna val. Även i olika ideella organisationer, bostadsrättsföreningar, religiösa samfund, idrottsklubbar m.m. förrättas val. Att vara valberättigad sammanhänger vanligen med att personen är myndig och dessutom är medborgare i landet eller medlem i föreningen. Inte sällan krävs dessutom att den enskilde ska ha varit medborgare eller medlem en viss tid innan han eller hon fårösta. I vissa länder krävs aktiv registrering i vallängden förösträtt i politiska val. I många fall blir personen valbar samtidigt som han eller hon blir valberättigad. (källa)
3. Bydemokratin är en kinesisk kommunal organisationsform som tog vid när folkkommunerna upplöstes på 1980-talet. De första byarna där bydemokratin instiftades låg i Guangxi och andra delar av Kina där stridigheter uppkommit bland befolkningen på grund av missnöje med omfördelningen av folkkommunernas egendomar. Framförallt gällde missnöjet de tjänstemän som roffade åt sig byns tillgångar när folkkommunerna avvecklades. Folkliga protester ledde med tiden till bildandet av en ny kollektiv organisation på gräsrotsnivå med folklig förankring som stod utanför KKP:s organisation och statsapparat. Bydemokratin har sedan 80-talet spridit sig över hela landet, med KKP:s goda minne, och i slutet av 90-talet formulerades den som en rättighet för de byar som önskar den. Idag omfattar systemet 920 000 byar. Bydemokratins representanter väljs i allmänna och hemliga val med vanliga vallängder med fri nominering. Kvinnor kvoteras in vid eventuellt total snedrepresentation. Man behöver inte vara med i Kommunistpartiet för att ställa upp och de flesta som väljs är det inte heller. (källa)