Valperiod Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet valperiod

1. Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två kammare med ledamöter som sammanträder var för sig i ett överhus och ett underhus. Skillnaderna mellan de två kamrarna kan vara skiftande rösträtts- och valbarhetsregler, ofta olika valperioder, samt att maktbefogenheterna kan vara olika fördelade mellan dem. (källa)
2. I Finland, Finlands evangelisk lutherska kyrkan är prost en hederstitel, som stiftet biskop kan tilldela särskilt förtjänta prsäter. Antalet nya prostar bestäms så att under en fyraårsperiod, som är kyrkomötets valperiod, kan i ett stift en prostetitel beviljas till en präst av 30 päster i stiftet. Om stiftet har alltså 120 präster, kan inom fyra år tilldelas 4 prostetitel. (källa)
3. I enlighet med femte republikens regelverk för presidentval var presidentens valperiod hela 7 år lång (numera nedsatt till 5 år), och sent i november 1965 var det dags för de Gaulle att ställa upp som kandidat för andra gången. Resultatet i första omgången blev. (källa)
4. Mot slutet av valperioden 2014-2018 finns 8 politiska vildar i riksdagen, vilket är det högsta antalet i svensk historia. 7 av dessa var invalda som sverigedemokrater, som sedan hade lämnat sitt parti. (källa)
5. Då valperioden utlöpte 8 september 1987, kandiderade Pia Kjærsgaard och valdes för Fremskridtspartiet i Fyns Amtskreds. Fremskridtspartiet gick kraftigt tillbaka vid detta val. Politiskt tillhörde Pia Kjærsgaard den så kallade "slapperfløj", som stod i opposition till partiets grundare, Mogens Glistrup. Pia Kjærsgaard blev vald som vice ledare och politisk talesman. Under Pia Kjærsgaard ingick Fremskridtspartiet för första och hittills enda gången i en uppgörelse om finanspolitiken 1989. Från att ha haft en liberal politik med motstånd mot inkomstskatten som huvudfråga började Fremskridtspartiet att koncentrera sig om utlänningspolitiken, och partiet blev tongivande för skärpt flyktings- och invandringspolitik i Danmark. (källa)
6. Landet delades genom lag i lika många valkretsar, som det skulle väljas riksdagsledamöter. Varje stat bildade åtminstone en valkrets, och ingen valkrets omfattade områden inom två eller flera stater. Antalet riksdagsledamöter var i lag fastställt till 397. (Ett förslag 1918 om att höja antalet till 441 hann aldrig bli genomfört.) För att bli vald fordrades absolut majoritet. Hade ingen vunnit sådan, förrättades nytt val inom 14 dagar mellan de två, som fått flest röster. Av riksdagens 397 medlemmar valde Preussen 236, Bayern 48, Sachsen 23, Württemberg 17, Elsass-Lothringen 15, Baden 14, Hessen 9, Mecklenburg-Schwerin 6, Sachsen-Weimar-Eisenach, Oldenburg, Braunschweig och Hamburg vart och ett 3, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Coburg och Gotha och Anhalt vart och ett 2 samt var och en av de övriga staterna 1 riksdagsledamot. Valperioden var från och med 1890 5 år. (källa)
7. För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut (vilande och slutligt) fattas av riksdagen med enkel majoritet. Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val. Riksdagsordningen (RO) ändras liksom grundlagarna på detta sätt. I allmänhet föregås alla större ändringar i grundlagarna, liksom andra mera omfattande lagändringar, av statliga utredningar. Dessa lägger fram sina betänkanden i den serie publikationer som kallas Statens offentliga utredningar (SOU). Detta är emellertid ingen regel, 1993 beslöt partiledare av riksdagspartierna att införa personval och att förlänga valperioden med ett år till fyra (SFS 1994:1469). (källa)