Vanära synonym, annat ord för vanära, vad betyder vanära, förklaring, uttal och böjningar av vanära.
Synonymer till vanära
Hittade 2 varianter av ordet vanära:
Vad betyder och hur uttalas vanära
Vanära uttalas van|ära och är ett substantiv.
Vanära betyder:
Ordformer av vanära
Singular
- vanära
- obestämd grundform
- vanäras
- obestämd genitiv
- vanäran
- bestämd grundform
- vanärans
- bestämd genitiv
Vanära1 är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Vad betyder och hur uttalas vanära
Vanära uttalas van|ära och är ett verb -de.
Vanära betyder:
Ordformer av vanära
Aktiv
- vanära
- infinitiv
- vanärar
- presens
- vanärade
- preteritum
- vanärat
- supinum
- vanärande
- presens particip
- vanära
- imperativ
Passiv
- vanäras
- infinitiv
- vanäras
- presens
- vanärades
- preteritum
- vanärats
- supinum
Perfekt particip
- vanärad en
- ~ + subst.
- vanärat ett
- ~ + subst.
- vanärade den/det/de
- ~ + subst.
Vanära2 är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Andra språk
Vanära på Engelska
- disgrace - shame, dishonour, he has brought disgrace upon the whole family
Hur används ordet vanära
- Den upplevda vanäran förorsakas vanligtvis av följande värderingar och åtföljande handlingar. (källa)
- Kränkning, det att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, 'sjuk' eller 'dålig'. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse). (källa)
- I Aten, där ostracismen infördes av Kleisthenes (efter 510 f.Kr.), var stadgat, att folket varje år skulle tillfrågas, om det ville göra bruk av ostracismen. Om svaret blev jakande utsattes en ny folkförsamling för omröstningens företagande. Om minst 6 000 medborgare deltog i omröstningen var den vars namn befanns skrivet på de flesta röstskärvorna förbunden att lämna landet inom 10 dagar. Ostracismen betraktades inte som något straff och åtföljdes inte av vanära eller egendomsförlust. Den var endast ett skyddsmedel från samhällets sida mot alltför mäktiga medborgare och var från början huvudsakligen riktad mot Peisistratidernas planer att återvinna det förlorade enväldet. (källa)
- Schavott (franska échafaud) är en ofta upphöjd plattform på offentlig plats där avrättning av brottslingar verkställdes genom halshuggning. På schavotten kunde även en brottsling, fastkedjad eller bunden vid en påle, ställas ut till allmänt beskådande för att på så sätt bestraffas. Med begreppet schavottera menas att vara utställd till offentlig vanära. (källa)
Phonetiskt närliggande ord