Vandringsskott Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vandringsskott

1. Linnean är en vintergrön vedväxt och hör till ris- eller dvärgbuskar, men intar en särställning genom sin liggstam, som alltid växer revlikt intill marken (mossbädden). På skilda punkter fäster den sig med en rot. Liggstammarna har långa ledstycken och långt åtskilda bladpar. De arbetar på växtens förlängning (lövkronans förstoring) och på samma gång dess utbredning. Därför har de också kallats vandringsskott. I Lappland mätte Linné exemplar av 6 meters längd. Den har också korta upprätta, tätbladiga skott med 4 till 6 bladpar. Dessa är näringsskott. Slutligen har linnean blomskott, som också är korta och upprätta, men har färre blad, 1 till 2 par. Ett sådant avslutas med en blomställning och ett nytt kortskott i en av bladvinklarna. (källa)
2. Björkpyrola (Orthilia secunda, tidigare Pyrola secunda) är utbredd över hela Norden och allmän i skog, vid skogsbryn med mera. Jordstammen bildar smala utlöpare av mycket betydlig längd (vandringsskott). Blommorna sitter i ensidig klase (därav namnet "secunda", som egentligen kan översättas med "i medvind"), och kronbladen är vitgröna, något slutna och kortare än ståndarna. Blomställningen är genom en tvär krök i stjälkens översta del böjd något åt sidan åt samma håll, ditåt blommorna lutar. Den blommar mitt i sommaren. Efter blomningens slut uträtas böjningen, och fruktställningen är upprätt. (källa)