Vanligtvis Synonymer Betyder Uttal

• allmänt
• generellt
• normalt
• ofta
• oftast
• vanligen

Hur används ordet vanligtvis

1. Vanligtvis blir abborren 20–40 cm lång, men vissa exemplar kan bli drygt 60 cm långa. Den har kamformade fjäll, och på främre sidan av huvudet finns munnens överkäke och underkäke, ett par näsborrar och ögonlockslösa ögon. På de bakre sidorna finns gällocket, som skyddar gälarna. Det finns också ett sidlinjeorgan som är känsligt för vibrationer i vattnet. De har ett par bröst- och bukfenor. Den har två ryggfenor, där den första är taggig och den andra mjuk. Den har även en taggig analfena och en stjärtfena. (källa)
2. I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen det varifrånågot skiljes. I svenskan uttrycks den ursprungliga ablativrelationen vanligtvis genom att prepositionen "från" ställs framför det aktuella ordet. Exempel: Börje fick en present från Kalle (på finska: Börje sai lahjan Kallelta)I latin har däremot ablativen fått fler funktioner som ursprungligen tillhörde lokativen och instrumentalis. Det svarar på frågor som var?, varifrån? och med vad?, och föregås vanligen av en preposition. (källa)
3. I farmakologi innebär absorption upptagning av ett ämne, vanligtvis ett läkemedel, i en organism. Detta sker typiskt genom tarmen, men kan också ske genom huden eller magsäcken. Storleken av absorptionen av ett läkemedel påverkas både av läkemedlets egenskaper, till exempel pH och fettlöslighet, och av patientens egenskaper, till exempel hur väl tarmen fungerar. (källa)
4. Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra, vanligtvis levande ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. (källa)
5. Adventivväxter (adventiv) eller ruderatväxter är växter som inte tillhör växtplatslandets egen flora, utan som inkommit med handelsvaror, ballast eller liknande. De brukar vanligtvis snart försvinna. (källa)
6. Adventsstakarna blev också introducerade i Finland, och de hörde till hemmets julprydnader speciellt på 1950- och 1960- talen, dock huvudsakligen i de svenskspråkiga delarna av landet. Adventsstakarna var vanligtvis hemgjorda och ofta tillverkade i skolslöjden. Adventsstaken med fyra ljus, ny eller gammal, är en omtyckt prydnad i många finländska hem, oberoende av språktillhörighet. Det ser dock ut att adventsstaken fortfarande har större utbredning bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga, och speciellt populära är de på Åland. (källa)
7. Motviktstrucken är den vanligaste typen av truck. Motviktstrucken består av ett stålchassi där en stum framaxel (oftast som drivaxel) samt en pendlande bakaxel (oftast som styraxel) är monterad. Motviktens storlek beror på lyftkapaciteten och var lastens tyngdpunkt skall placeras. Hytten placeras vanligtvis i mitten, bakom lyftstativet precis ovan chassit, men kan vid vissa siktbehov placeras högre upp eller flyttas i sidled. I lyftstativet löper en gaffelvagn i vilken gafflarna monteras. Vissa motviktstruckar har möjlighet att byta gafflarna mot en annan typ av lyftutrustning, exempelvis för pappersrullar eller plåtklavar. Motviktstrucken används mest vid mindre precisionskrävande typer av lagerarbete, och kan inte användas på samma sätt som exempelvis fyrvägstruckar och stödbenstruckar. Motviktstruckar kan göras i storlekar från 1 ton upp till 72 ton. De klarar, beroende på däcktyp, de flesta typer av underlag. (källa)
8. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
9. En galleria (ibland även köpcenter eller köpcentrum) är en inbyggd gågata med butiker. Den kan utgöra eller vara en del av ett centrumområde. Den skiljer sig vanligtvis från ett varuhus genom att butikerna i en galleria oftast har olika namn och ägare. En galleria kan även innehålla restauranger, cafeterior och ibland även varuhus. (källa)
10. Fram till mitten av 1980-talet genomfördes gallupundersökningar genom att undersökarna knackade dörr hos potentiella deltagare i undersökningen. Sedan dess görs undersökningarna vanligtvis via telefon, då slumpvis valda nummer rings. (källa)