Var Synonymer Betyder Uttal

• varenda
• varje
• vart

Hur används ordet var

1. Textilindustrin var en av de första att mekaniseras och var en viktig del i den industriella revolutionen. Vävning var främst en kvinnlig sysselsättning och var ett hantverk fram till 1820, då det mekaniserades. De första spinnmaskinerna uppkom i England i slutet av 1700-talet och de första textilfabrikerna kom under 1800-talet till Sverige. Industrialiseringen av textil började med bomull, ylle och sedan siden. Trots mekaniseringen hölls traditionen om hemindustrin och vävning kvar, som främst var en kvinnlig sysselsättning under vintermånaderna då man ej kunde arbeta inom jordbruket. Det vävdes dels för eget bruk, men användes också för att kunna byta överskottet mot livsmedel. Som följd av det Amerikanska inbördeskriget 1861 blev tillgången på bomull begränsad vilket ledde till svåra tider för textilindustrierna i Sverige. Branschen återhämtade sig dock snabbt och det blev en massproduktion vilket ledde till sjunkande priser med nya, finare material. Resultatet blev att fler människor hade råd med dyrare material, exempelvis sängkläder av linne. (källa)
2. Efter att Sovjetunionen skickat upp världens första artificiella satellit började den amerikanska kongressen och president Dwight D. Eisenhower arbeta fram en ny federal myndighet som skulle skapas för att ta hand om alla rymdaktiviteter. Den 29 juli 1958 skrev Eisenhower på National Aeronautics and Space Act of 1958 och därmed var Nasa bildat. Från början var det bara fyra laboratorier och omkring 8 000 anställda som tidigare arbetat för NACA, USA:s gamla aeronautiska myndighet. Det uppstod en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA, vars relationer redan var anspända på grund av kalla kriget. Nasas första uppdrag var att forska och utveckla bemannade rymdfärder genom Mercuryprogrammet. (källa)
3. Bröd var det vanligaste livsmedlet i alla samhällsklasser och fanns med vid så gott som varje måltid. Spannmålen dominerade även i form av gröt, välling och pasta. Soppor, grytor och stuvningar var de vanligaste rätterna och ingredienser som användes över hela Europa var mandlar, oftast i form av mandelmjölk, verjus (den sura saften av omogna druvor), vin och vinäger, gärna kombinerat med socker eller honung för dem som hade råd. Fläsk och kyckling förekom i alla regioner, och särskilt i norr åt man stora mängder sill och torsk. (källa)
4. Både anatomiska och genetiska rön tyder på att neandertalarna hade åtminstone någon form av talat språk. Hur komplext deras språk var är dock omöjligt att säga säkert. Känt är att neandertalarna hade genen FOXP2, som har betydelse för språkutvecklingen och speciellt grammatisk förståelse. Visserligen har de flesta däggdjur denna gen, men de moderna människorna har dessutom två mutationer i genens DNA-kod vilka båda är en förutsättning för utvecklad språkförmåga. Analyser av 40 000 år gamla neandertalarfossil visar att även neandertalare, åtminstone de undersökta individerna, hade dessa två mutationer. De hade också ett tungben som liknar den moderna människans, vilket stöder hypotesen att de kunde tala. (källa)
5. Inkariket, (inkaindian) eller Inkaimperiet (quechua: Tawantinsuyu), var den största statsbildningen i västra Sydamerika under förcolumbiansk tid. Det administrativa, politiska och militära centrumet för riket var staden Cusco i dagens Peru. Inkacivilisationen växte fram i Perus högländer någon gång under tidigt 1200-tal. Från 1438 till 1533 inkorporerade Inkafolket genom att använda en rad olika metoder, från erövring till fredlig assimilation, en stor del av västra Sydamerika till en stat jämförbar med de historiska imperierna i Gamla världen. Under Inkarikets höjdpunkt sträckte det sig från det som i dag är Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia till Chile och Argentina. Det var mer än 4 000 km långt och täckte ett territorium på mer än 3 miljoner kvadratkilometer. (källa)
6. Huvudnäringen var jordbruk, som födde 45 procent av befolkningen. Jorden var fruktbar och väl odlad. 1900 var 50,8 procent av ytan åker eller trädgård. Råg och havre var huvudprodukterna. Ängsområdet var relativt litet vilket hämmade utvecklingen av boskapsskötseln. Svin- och fåraveln var dess viktigaste grenar. (källa)
7. Snabelskor är långsmala skor som slutar i en lång, avsmalnande tåspets(snabel). De var gjorda av tyg och stoppades med blånor eller hö. På engelska kallas de för crakows, vilket kommer av att stilen ansågs ha sitt ursprung i Kraków. (källa)
8. "vapen, rustning", var tungt bepansrade fotsoldater i antikens Grekland. (källa)
9. En hemmema (av finska Hämeenmaa, Tavastland) var en fartygstyp som ingick i den svenska skärgårdsflottan. Den var utrustad med tre master med ett delat latinsegel på vardera, hade två däck, fjorton årpar och 220 mans besättning. Längden var 32,7 meter, bredden 10 meter och djupgåendet var 2,7 meter. De var emellertid för tunga att ros med någon större framgång, och var på grund av sitt blygsamma djupgående rätt dåliga seglare, så konstruktören, Fredrik Henrik af Chapman, ritade dels en serie mindre kanonbåtar, och dels något större, som fortsättning på Hemmema-serien. Fartygen var ändå något av en innovation, då Chapman var den första sedan vikingatiden att inse att Östersjöns skärgårdar inte är lämpliga att navigera med stora linjeskepp och fregatter. (källa)
10. Laurentius Paulinus Gothus (Lars Paulsson), född 10 november 1565 i Söderköping, död 29 november 1646 i Uppsala, var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, riksdagsman, biskop i Strängnäs och ärkebiskop. (källa)