Vardagskunskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vardagskunskap

1. Filosofin kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi. Logiken behandlar de formella förutsättningarna för att slutledningar ska vara korrekta men uttalar sig inte om världens beskaffenhet. Kunskapsteorin däremot studerar hur vi kan få kunskap om världen. Medan kunskapsteorin behandlar den frågan rent allmänt, och därför också intresserar sig för vardagskunskapen, ägnar sig vetenskapsteorin åt den specialiserade form av kunskapsbildning som sker i vetenskaperna. Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad. Värdeteorin behandlar frågan vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla. Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur men bekänner sig inte till eller frånågon religion. (källa)
2. En modernare form av skepticism är fallibilism som hävdar att det vi påstår oss veta är tillförlitligt men att säkerhet är omöjligt. Som en inspiratör för denna hållning kan den skotske 1700-talsfilosofen David Hume anföras. Han visade att empirisk induktion inte leder till tvingande slutsatser. Hur stora regelbundenheter vi än har iakttagit i det förflutna, till exempel att solen går upp varje morgon, är det inte logiskt nödvändigt att samma sak händer i framtiden. Till det intressanta med Hume hör att han trots denna principiellt omstörtande insikt inte tycks ha tvivlat på att vardagskunskapen kan vara säker i praktiken. När filosofen träder ut ur sin kammare, går de radikala skeptiska tvivlen upp i rök, menade han, och tydligen med rätta så. Modern skepticism antar ofta en vetenskaplig och positiv hållning till kunskap: Ingenting är bokstavligen helt säkert, men mycket är ändå säkert i praktiken vilket låter oss leva funktionella och meningsfulla liv. Modern skepticism vidhåller ofta att kunskap inte kräver säkerhet. Filosofisk skepticism landar i slutsatsen att man högst troligen inte kan veta någonting – inklusive att man inte kan veta något om att veta något. (källa)
3. Genom en minskad invandring har mångfaldens syfte gått förlorad, matkulturens skiftningar gått förlorad, vardagskunskapen om olika kulturer gått förlorad. (källa)