Vattenöverdomstol Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vattenöverdomstol

1. Enligt 1918 års svenska vattenlag skulle det finnas sex vattendomstolar. Domstolen bestod av en vattenrättsdomare, en teknisk ledamot och två nämndemän. Som andra instans fanns vattenöverdomstolen (vid Svea hovrätt), och som tredje instans Högsta domstolen. (källa)
2. Två år senare, 1952, meddelade vattendomstolen tillstånd till att uppföra kraftverket samt verkställa rensningar mellan sjöutloppet och dammen. I regleringsfrågan medgav vattendomstolen att Ottsjön reglerades 5 meter jämfört med ansökta 7 meter. Domen överklagades av den naturvårdsmedvetne målsäganden och dåvarande ägaren till Högfjällshotellet i Ottsjö, Sigfrid Eckerhorn. Han hade då även en viss hemmaopposition emot sig, som vägde bevarandet av Ottsjöns höga natur- och fiskevärden lägre än de hägrande ersättningarna från kraftverksbyggarna. Vattenöverdomstolen förklarade dock i mars 1953 domen som formellt fel och återförvisade ärendet till vattendomstolen. Eckerhorn engagerade sig ytterligare i ärendet, ett tungt åtagande som leder till överansträngning och hans för tidiga död. Under tiden vaknade folkopinionen mot en reglering av Ottsjön. 1954 gjordes en opinionsundersökning, där 100 procent av invånarna sade nej till regleringen. Aktionen mot regleringen engagerade inte bara ortsborna utan även en rad författare med Albert Viksten i spetsen. Den 16 juli 1954 lämnade Mellanbygdens vattendomstol avslag på ansökan om Ottsjöns reglering. 1954 avgjorde vattenöverdomstolen målet till Ottsjöbornas fördel. Domen överklagades dock av sökanden. Nu tillsattes en kampgrupp för att rädda Ottsjön och man hemställde bland annat om att få Ottsjön fridlyst med Ridvadet som unikt naturminnesmärke. Vattenöverdomstolen avslog en senare ansökan och fastställer i november 1956 vattendomstolens dom om avslag till reglering av Ottsjön, varefter dammbygget lades ner. Denna dom överklagades inte av sökanden. (källa)
3. Afzelius blev juris kandidat vid Stockholms högskola 1918, tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1921, extra ordinarie assessor där 1923, ordinarie 1925 och fiskal 1929. Han var hovrättsråd 1932–1960. Afzelius var ledamot av vattenöverdomstolen 1932–1960 och vice ordförande i styrelsen för Carnegiestiftelsen 1937–1966. Makarna Afzelius är begravda på Ludgo kyrkogård. (källa)
4. Riben var son till operachefen Karl Axel Riben och hans hustru Asta, f. Rönblom. Han blev juris kandidat 1929, fiskal i Svea hovrätt 1933, assessor 1940, hovrättsråd 1946, häradshövding i Norra Hälsinglands domsaga 1951, lagman i Svea hovrätt (Vattenöverdomstolen) 1957 och var justitieråd 1959–72. Riben var gift från 1939 med Dagmar Ernberg, dotter till regeringsrådet Jarl Ernberg och hans hustru Eleonore, f. Riben. (källa)