Vattenkraftsutbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vattenkraftsutbyggnad

1. Han gick 1971 med i aktionsgruppen "Rädda Ljusnan" i Järvsö och engagerade sig de kommande åren mot utbyggnadsplaner för älven Ljusnan samt var en tid ordförande i Älvräddarnas samarbetsorganisation. På grund av det intresse Bryntse visat för utbyggnadsplanerna för vattenkraft samt de ställningstaganden han gjort i den offentliga debatten bereddes han, tillsammans med riksdagsmannen Georg Andersson, tillfälle att ge sina synpunkter i varsin bilaga under rubriken "Två röster om vattenkraftutbyggnad" i SOU 1976:28, Vattenkraft och miljö 3, Ett betänkande om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland. Bryntse påtalade de relativt små energimängder som var möjliga att bygga ut utan allvarliga konflikter med bevarandeintressen, och att dessa istället skulle kunna uppnås med besparingsåtgärder samt satsning på sol- och vindenergi. (källa)
2. Under 1950-talet restes dock alltfler invändningar mot fortsatt utbyggnad av ännu orörda älvar. 1962 presenterade Vattenfall en utbyggnadsplan för Vindelälven med 12 kraftverk, som skulle ge cirka 2 400 GWh/år. Vid 1960-talets slut kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden av Vindelälven och kallas allmänt striden om Vindelälven. Den blev början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnaden. I april 1970 beslutade regeringen Palme att Vindelälven inte skulle byggas ut. (källa)
3. Han gjorde sig alltså som författare känd som mest fiske- och naturskildrare. Han var sedan barnaår en hängiven fiskare, först som allmogefiskare, sedan särskilt som flugfiskare och sportfiskare. Idag ansedd som en oöverträffbar skildrande ikon bland litterära flugfiskare. Han utvecklade sina natur- och kulturkunskaper redan som ung genom sina mestadels ensamma vandringar och fisken inom Ovanåkers och angränsande delar av Hälsinglands skogar och skrev med detta som tema bland annat böckerna Fisket i våld (1942), Det nappar i Svartån (1945), Fiskefeber (1960) och Sommarkväll vid Svartån (1961). Alla med det fiktiva ånamnet "Svartån" som beskriver ån Flaxnan belägen söder om Edsbyn och främst den övre delen, Mållångsboån nedströms sjön Mållången. Och från början mest om sina tidigaste fiskeupplevelser där, från först som sjuttonåring försommartid 1928, och sedan de sexton kommande åren. Senare användes namnet även för hans upplevelser från överst i åsystemet, vid Övre Tälningsån, när fisket i Mållångsboån och Flaxnan förstördes genom ombyggnation, färdigt i augusti 1944, av flottningsdammen överst i ån till damm för årsregleringsmagasinav sjön Mållången. Denna ombyggnation för den samtidiga vattenkraftsutbyggnaden i Voxnan vid Alfta. Genom följande nolltappning av vatten ur dammen sommartid förstördes genast fiskemöjligheterna i hela Mållångsboån. (källa)
4. Övre Voxnan är i stort sett opåverkad av vattenkraftutbyggnad i dess 123 km långa lopp från Siksjön i Härjedalen till Vallhaga i Ovanåkers kommun. Trots en betydlig påverkan under flottningsepoken, men ändå den längsta, bäst bevarade och minst påverkade vattendragssträckan i Mellansverige, hör Voxnan till de ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla objekten i Gävleborgs län. (källa)
5. Älvfåran förenar sig med Stora Luleälven vid Vuollerim. I och med vattenkraftsutbyggnaden leds emellertid vattnet från Letsi kraftverk i en 8 kilometer lång tunnel över till Stora Luleälven där den mynnar vid Suoksjåhkå strax nedströms Kuouka. Den nedersta delen av Lilla Luleälven är därför en 17 kilometer lång torrfåra, Europas längsta, bortsett från en spegeldamm vid Vuollerim. (källa)
6. Timmerflottning bedrevs i Lögdeälven fram till 1969. Total fanns 351 km flottleder i Lögdeälven och mynningsområdets delta genomskärs fortfarande av en rak kanal som hör samman med det skiljeställe som anlades där. Ett vattenkraftverk fanns förr i Hyngelsböle, men det är rivet och numera råder förbud mot vattenkraftsutbyggnad i Lögdeälven enligt 4 kap. 6 § i Miljöbalken. (källa)
7. Byn som försvann. Dokumentär om vattenkraftsutbyggnad, 1963. (källa)
8. Det område som dammen och fördämningen tagit i anspråk ingick ursprungligen i Stora Sjöfallets nationalpark, inrättad 1909. Men inte ens nationalparker kunde få utgöra något hinder för vattenkraftsutbyggnad under första världskrigets kristid med svår brist på bränsle och livsmedel. För att kunna exploatera det stora sjösystemet i Stora Sjöfallets nationalpark bröt riksdagen år 1919 helt enkelt ut detta område ur nationalparken. Dessförinnan menade Vetenskapsakademien, som ansvarade för tillsynen av landets nationalparker, att en uppdämning allvarligt skulle skada parken, men motsatte sig ändå inte en exploatering eftersom de nationalekonomiska vinsterna bedömdes bli så stora. (källa)
9. När en kulturhistorisk inventering genomfördes 1955 inför vattenkraftsutbyggnad i Ljusnan påträffade arkeologen Björn Allard en grupp stensättningar på Smalnäset. Fornlämningarna undersöktes och togs bort hösten 1956. Idag är näset helt överdämt. (källa)