Verb Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder verb, varianter, uttal och böjningar av verb

Verb synonym, annat ord för verb, vad betyder verb, förklaring, uttal och böjningar av verb.

Vad betyder och hur uttalas verb

Verb uttalas och är ett verb och är ett substantiv -et; pl. och är ett verb.

Verb betyder:

Ordformer av verb

Singular verb obestämd grundform verbs obestämd genitiv verbet bestämd grundform verbets bestämd genitiv Plural verb obestämd grundform verbs obestämd genitiv verben bestämd grundform verbens bestämd genitiv

Verb är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Verb på Engelska

  • verb

Hur används ordet verb

  1. Kasus ablativ används i finska för att uttrycka rörelse från en yta eller plats, eller "från/av" en person, men används också i vissa tids-, mått- och egenskapsuttryck, samt efter vissa verb för sinnesintryck som styr ablativ. (källa)
  2. Abstinens (substantiv, härleds ur lat abstiner verb i neutrum) betyder i sin översättning 'avhållsamhet'. Det avser avhållsamhet från till exempel njutningsmedel och sexuell aktivitet. Som medicinsk term innebär det att en person upphör att använda läkemedel, alkohol, tobak eller narkotika. (källa)
  3. Adjektiven har i svenskan tre huvudfunktioner, där de båda vanligaste är bestämningar till substantiv, antingen som 1) attribut till huvudordet i nominalfras eller som 2) predikativ till nominalfras. I dessa båda funktioner kongruensböjs adjektiven, i första fallet efter huvudordet i obestämda nominalfraser, i det andra fallet efter hela nominalfrasen. Adjektiven kan också med neutrumsuffixet -t användas som 3) adverbial, det vill säga som bestämning till verb. I vissa grammatikor klassificeras då adjektivet som ett adverb. (källa)
  4. Adverben är i traditionella analyser bestämningar av olika slag, ofta till verb ("Han springer fort") men även till adjektiv ("Hur dum får man vara?"), andra adverb ("Brott lönar sig alltför ofta") och satser ("Hon lyckades uppenbarligen"). I exemplen är de av adverb bestämda språkelementen följande: verbet springer, adjektivet dum, adverbet ofta och hela satsen Hon lyckades. (källa)
  5. Ett annat skäl som anförs är att kongruens saknas (standardsvenska har till skillnad från fornsvenska inte fraser som ens gammals mans häst). För det tredje saknas rektion, vilket betyder att ord i s‑genitivform inte styrs av verb eller preposition utom i relikter som "till bords". För det fjärde saknar s‑genitivändelsen allomorfer och är opåverkad av värdordet. (källa)
  6. Det finns termer för olika slags genitivattribut. Exemplen ovan hänför sig till possessiv genitiv. I frasen ett första klassens hotell finns en kvalitativ genitiv. Om huvudordet är ett abstrakt substantiv, avlett av verb eller adjektiv, kan attributet vara en subjektiv genitiv, till exempel hustruns ankomst, snöns vithet. Om huvudordet är avlett av ett transitivt verb kan attributet vara en objektiv genitiv, till exempel barnets dop. Liknande betydelser kan realiseras även om huvudordet är konkret, till exempel Edisons uppfinning, bilens förare. (källa)
  7. Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras. Den senare är meningens huvudverb, och tillsammans kan konstruktionen förändra tempus, skapa passiv form eller förändra själva utsagan. (källa)
  8. Liksom i Värmland, Jämtland, Härjedalen och delar av Norge har verb i presensform alltid ändelsen -er istället för -ar, exempelvis börjer och simmer istället för börjar och simmar. Även börje respektive simme. (källa)
  9. Inom syntax kan ett imperativböjt verb räknas som en egen sats då de inblandade redan vet vem som tilltalas (det finns alltså en underförstådd nexusförbindelse). (källa)
  10. Verb i indikativ slutar i presens (aktiv form) på -ar, -er eller -r. I preteritum (aktiv form) slutar de på -ade, -de, -te eller -dde, eller saknar ändelse och får vokalväxling. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.