Verklighetssinne Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet verklighetssinne

1. I sin livssyn står han däremot närmare den idealism som representerades av vännen Viktor Rydberg. Förutom det starka verklighetssinnet kännetecknades Bååths första dikter av en varm medkänsla för livets styvbarn, för samhällets "små", även motsatserna mellan samhällsklasserna, mellan den omhuldade familjeflickan och gatans fallna, föraktade slinka, mellan storstadslivets förkonstling och lantlivets enkelhet kommer till synes i denna samling, där ofta en varm känsla bryter sig fram i en kärv form ("Studentuppasserskan", "Modern", "Från gatan", "Och vore jag skald"). Bååth gav också uttryck för de stämningar, som fyllde den fosterländska folkhögskolerörelsen: "att hos allmogen väcka ideell syn och nationell känsla" ansåg han vara folkhögskolans uppgift. (källa)
2. Léandre studerade vid École des Beaux-Arts, varefter han gjorde sig känd genom sina förfinade dam- och barnporträtt i pastell samt genom sina karaktärfulla och på samma gång mjuka litografier och karikatyrporträtt. Léandre förenade i sin konst intryck från franskt 1700-tal med friskt impressionistiskt verklighetssinne. (källa)
3. Lassen var en duglig lantman med praktiskt verklighetssinne, och blev 1864 ledare för Als danska befolkning och var 1875-96 medlem av preussiska lantdagen, 1881-84 även tyska riksdagen. Efter Hans Krügers död 1881 avlade han ed på den preussiska författningen och möjliggjorde därigenom ett aktivt lantdagsarbete i Nordslesvigs intressen. Denna nya, till en början bland danskarna starkt angripna realpolitik, fortsattes senare av H.P. Hanssen. Stora bedrägerier, som Lassen begått mot en sparbank, försvagade för lång tid danskheten på Als. (källa)
4. Hjortø blev student 1891, och verkade många år som lärare i landsorten men ägnade sig från 1912 helt åt sitt författarskap. Hjortøs talrika romaner och berättelser har oftast den danska landsbyn som miljö. De kännetecknas av ingående psykologisk analys och stark antitetisk problemställning mellan stads- och lantbor, mellan fantasteri och verklighetssinne, mellan manligt och kvinnligt gemyt, mellan självslivets medvetna och omedvetna element. Hjortøs främsta arbeten är To Verdener (1905), Hans Raaskov (1906), Grøn Ungdom og graa Sjæle (1911), Foraarsskyer (1912), Tvelys (1917), Spotske Jomfruer (1918), Faust (1921) och Hans Heilums Nat (1924). Om hans intresse för språkliga frågor vittnar Fra Ordenes Samfund (1918) och Sprogets Luner (1927). (källa)