Vad betyder och hur uttalas verkmästare
Verkmästare uttalas verk|mäst|are.
Verkmästare betyder arbetsledare.
Ordformer och varianter av verkmästare
Singular
- verkmästare
- obestämd grundform
- verkmästares
- obestämd genitiv
- verkmästaren
- bestämd grundform
- verkmästarens
- bestämd genitiv
Plural
- verkmästare
- obestämd grundform
- verkmästares
- obestämd genitiv
- verkmästarna
- bestämd grundform
- verkmästarnas
- bestämd genitiv
Verkmästare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet verkmästare
År 1892 träffade plåtslagaren J.V. Svenson ett avtal med Lindqvist om tillverkning av detta kök och om anställning av Lindqvist som verkmästare och sig själv som verkställande direktör. Samma år fick maskinfirman B.A. Hjort och Co (sedermera Bahco) upp ögonen för Primuskökets framtidsmöjligheter och ett avtal träffades om ensamförsäljningsrätt. J.V. Svenson patenterade även förbättringar av brännaren under nummer 5879, 22 oktober 1894: Anordning vid fotogenkök utan veke till förebyggande af fotogenbehållarens öfverhettning.
Vid starten fanns det 5 ordinarie elever (skulle ha fyllt 18 år och genomgått trivialskola) och 5 extraordinarie (14-15 år gamla och studerandes enstaka ämnen). Antalet lärare var tre: 1 föreståndare (fysik, kemi samt kemisk och mekanisk teknologi) och 2 lärare - löjtnant Samuel Wilhelm Lagerborg i matematik och linearritning samt verkmästare Anders Rehn i metallers bearbetning.
Mosebacke Monarki var inte en alldeles vanlig monarki, utan en republikansk monarki, eller kanske snarare en monarkisk republik, vilket innebar att man valde kung. Den enda monark som någonsin valdes var kung Sune. Kung Sune är den förre verkmästaren vid AB Plastsaker och son, Sune Johansson, och hans valspråk blev "Går det, så går det". I Kung Sunes flotta fanns endast ett fartyg, pansarkryssaren "Stillheten".
Vid denna får Monika sin klänning nedstänkt och blir hjälpt av den unge Erik Norrby som arbetar där. Förälskelse uppstår mellan de två. Monika och Nanna blir utbjudna till en sommarstuga som ägs av verkmästare Ferdinand Sund, vilken fungerar som något av Eriks skyddsande. Erik är en uppfinnarbegåvning och Ferdinand demonstrerar olika innovationer i sommarstugan som Erik har gjort och Ferdinand förverkligat. Det han har i huvudet har jag i händerna, säger han. Erik och Monika ror ut på sjön och han berättar om sina framtidsplaner. Han läser till ingenjör och pekar ut platsen där han skall uppföra sin egen sommarstuga och skapa sitt eget paradis.
Åke Grönberg - verkmästaren, Harrys arbetskamrat.
Karl af Ekström, som var son till bruksägare J. C. af Ekström och Wilhelmina Reuterswärd, studerade vid Teknologiska institutet 1872–1875. Han var kassör och verkmästare vid Älvkarleö bruk och sågverk 1875–1877, stipendiat på Jernkontorets metallurgiska stat 1877–1878, bruksingenjör vid Älvsbacka i Värmland 1878–1880, bruksförvaltare vid Niklasdamms bruk i Varnum 1880–1882, delägare och disponent där 1882–1886, blev disponent för Forshaga AB 1886, för Forshaga Sulfit AB 1893, Forshaga Linoleums AB 1899 samt för Brattfors AB 1906.
Carl Ström - verkmästare Johansson.
Friedrich Krupp grundade Fried. Krupp 1811 då han startade tillverkning av gjutstål. Friedrich Krupp hade stora planer men hans investeringar ledde till skulder och vid hans död 1826 var företagets framtid högst osäker med stora skulder. Änkan Therese och sonen Alfred Krupp tog över företaget och den då 14-årige Alfred lyckades få fart på företaget. Familjen byggde i anslutning till det stålverk som Friedrich byggt upp. Det lilla hus, som familjen flyttade till på grund av de ekonomiska problemen, var från början tänkt att vara hem för en av verkmästarna. Huset stod kvar allteftersom fabriken byggdes ut och var ett udda inslag i det fabrikslandskap som byggdes upp. Under de allierades bombningar under Andra världskriget förstördes huset men en kopia byggdes upp.
Maria Elisabet Finckenberg anhöll år 1814 om privilegium för att i sina omyndiga söners namn driva en fajans- och lerkärlsfabrik på Käldinge frälsesäteri i Nagu. Detta beviljades trots det ovanliga att hon var en kvinna som ville bli företagare. Hon hade dock några år tidigare ärvt stora mängder kontanta medel av sin far, den företagsamma sjökaptenen Petter Claesson i Åbo, och därtill det handelskunnande som behövdes. De flesta råvaror som behövdes fanns på gårdens marker och hon var bekant med handeln på Stockholm, där annat som behövdes kunde skaffas. I staden fanns också förebilderna Rörstrands Porcelaine Werks Bolag och Ulfsunda Fajans och Porcelainfabrik. I Sverige hittade hon därtill de verkmästare som kände till de nya effektiva kakelugnarna med interna rökkanaler, som hade bättre värmeekonomi och bevarade värmen bättre. De kände också till glaseringen med opak tennglasyr som hade kommit på modet. Samtidigt blev det allt vanligare att man i hushållen använde blyglaserade lerkärl och kärl tillverkade av rödbränd lera, vilket den nya fabriken Fortuna kunde leverera.
Vid J. G. Malmsjös död 1891 blev verkmästaren Alfred Ågren utsedd till fabriksföreståndare, han hade bland annat arbetat nio år vid den stora Steinwayska pianofabriken i New York och hos Malmsjös sedan 1879. Malmsjös måg – konsul Siger Johan Wilhelm Seydel (1850-1913) – övertog ledningen av fabriken som disponent. Antalet anställda var 65 stycken 1898 och omsättningen 200 000 kronor.