Versmått Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet versmått

1. Galdralag kallades ett versmått som enligt vad namnet antyder ansågs lämpat för galdrar. (källa)
2. Ghasel, även kallad ghazel eller ghazal, är en diktform i den arabiska och persiska litteraturen vars bärande idé ofta är den längtande kärleken. Det mest kända exemplet i svensk litteratur är En ghasel av Gustaf Fröding. Ghasel handlar ofta om den älskades ("vännens") skönhet, 'ansikte och kropp' och har ett bestämt rimschema och versmått. Ghasel som diktform är känd hos araber från förislamisk tid. Exempelvis Omro el Kays är känd för denna typ av dikter, i vilka han beskrev sin musa Layla. De persiska poeterna Sadi och Hafez är framstående användare av ghazalen. (källa)
3. Hexameter (hexametrisk) (av grek. Hex, sex, och metron, mått) är ett sexfotat versmått med fallande rytm. Den femte foten i en versrad är alltid en daktyl och den avslutande sjätte alltid en troké eller en spondé. Daktyl är den vanligaste foten i hexameter. (källa)
4. En jamb (tidigare även iambus eller jambus) är en stigande versfot som används i olika typer av poesi. Ursprungligen avsåg begreppet ett av versmåtten som användes i (den kvantiterande) prosodin i klassisk grekiska: en kort stavelse följt av en lång stavelse (som i "bevis"). Denna terminologi har senare anpassats i beskrivningen på moderna europeiska språk (till exempel svenska), där det hänvisas till en fot som består av en obetonad stavelse följt av en betonad stavelse (som i "minut"). Motsatsen till en jamb är en troké. (källa)
5. Genom att använda kenningar hade skalderna möjlighet att variera språket och anpassa texten till versmåttet. I den bibliska poesin, som inte använder versmått, är det enbart till för att förhöja intrycket. Den mest kända formen av kenning är omskrivningar i genitiv, såsom de nedan exemplifierande. Kenningar kan dock också bygga på metonymi och synekdoke. Det stora antalet kenningar kan medföra svårigheter för den som ska översätta, eftersom det ofta finns flera möjliga tolkningar av samma kenning. (källa)
6. Metrisk vers – kan vara enradig och bestäms av använt versmått. (källa)
7. Robert Lowth (1706-1787) var den som först observerade att den bibliska poesin inte byggde på versmått som den latinska och grekiska poesin utan på parallellism. I föreläsningar 1753 beskrev han hur en, två (ibland flera) ord eller andra språkelement parvis hörde samman i den hebreiska poesin. Han kallade detta för parallellismus membrorum, delarnas parallellism. Efter detta startade en diskussion om hur denna parvisa uppbyggnad skulle förstås. (källa)
8. Pentameter (av grekiska penta, fem och metron, mått) är ett forngrekiskt versmått som i likhet med hexameter är uppbyggt av trokéer och daktyler. I sin antika form förekommer pentameter aldrig ensamt utan alltid i par med just en hexameter. Tillsammans bildar de det vanligt förekommande versmåttet distikon. En pentameter följer där alltid på en hexameter, med tredje och sjätte foten ersatta av katalexer. (källa)
9. Poesi eller vers är, till skillnad från prosa, skrift eller tal, bundet av till exempel versmått, rim eller bara uppställningen av ord. Där prosa försöker övertyga på ett innehållsmässigt plan försöker poesi även att övertyga på ett formellt. (källa)
10. Prosa saknar den formella strukturen som ett poem har, i form av antingen ett versmått eller rim, utan innehåller istället hela meningar, som senare bildar paragrafer. Språket och betydelsen skiner igenom tydligare, och texten är mindre tät. Generellt är berättarens roll viktigare i prosa, såväl som dennes berättarperspektiv, och kronologin. Berättaren kan berätta i förstapersonsperspektiv - det vill säga, i jag-form, eller i tredjepersonsperspektiv, då både berättaren och läsaren observerar situationen. Man skiljer därutöver mellan allvetande och begränsat vetande berättare, där den allvetande vet allt vad alla tänker, medan den begränsat vetande enbart förmedlar kunskap om en persons tankar. (källa)