Veta Synonymer Betyder Uttal

• kunna
• känna till
• vara medveten om

Hur används ordet veta

1. Under 2017 sträcktittade flest i hela världen på "Tretton skäl varför". Dramaserien från 2017 om tonåringen Clay Jensen som försöker ta reda på varför hans flickvän och klasskompis Hannah tog livet av sig. 1 säsong. 8, 3 i betyg på IMDB. (källa)
2. I klippet får du veta hur projektet går till. (källa)
3. Systemteorin visar system och dess gränser. Varje system verkar i sitt sammanhang och söker sin balans. För att förstå ett system behöver man gå upp och ner en nivå av systemet. För att till exempel förstå en grupp behöver man veta lite om den organisation som gruppen ingår i, liksom de subgrupper som gruppen har. (källa)
4. För att jämföra storleken av meridianbågen, som fåtts via de astronomiska beräkningarna, med längdavståndet från Kittisvaara till Torneå behövs en uppmätning av en baslinje som ska förenas med triangelkedjan. Genom att veta baslinjens längd kunde längden på triangelsidorna räknas ut och slutligen också avståndet mellan ändpunkterna. Baslinjen hade de dragit över älven vid Aavasaksa där älven är mycket bred. Baslinjens ändpunkter gjordes synliga från Aavasaksa och Huitaperi. Längden av denna bas uppmättes med mätstänger av trä i december 1736 då älven frusit till is. Baslinjen var cirka 1,5 mil och gick över älven från norra ändpunkten vid byn Närkki, vid älvens östra strand, till södra ändpunkten vid byn Niemis på älven västra strand. (källa)
5. En etisk gråzon betecknar ett moraliskt dilemma där man varken kan veta ut eller in, och kanske aldrig kan avgöra vad som ärätt och fel. Exempel: Är det alltid fel att döda? Även om man dödar en massmördare. (källa)
6. Eftersom Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i Schengensamarbetet får inte Polisen genomföra passkontroll på inresande eller utresande från dessa länder. De kan däremot vid trafikkontroller kräva att få veta personers medborgarskap och identitet. Samma sak gäller tullkontroll men då får Tullverket genomföra kontroll direkt i gränsen men bara ta in på kontroll vid misstanke om tullbrott eller smugglingsbrott. (källa)
7. Många elementarpartiklar och atomkärnan hos många grundämnen är instabila i den meningen att de efter hand tenderar att sönderfalla i andra partiklar eller lättare atomkärnor. Dessa sönderfall sker inte efter någon viss, given, tid utan snarare helt slumpmässigt (stokastiskt) men med en, för partikeln eller atomkärnan, karaktäristisk sannolikhet. För en enskild partikel kan man alltså endast uttala sig om sannolikheten att den ska genomgå ett sönderfall under en viss tidsperiod men kan aldrig veta med säkerhet när ett sådant sönderfall kommer att ske. Vidare har denna process egenskapen att den saknar 'minne'. Säg, exempelvis, att man vet att en viss sorts partikel med sannolikheten 50 procent sönderfaller inom tiden 10 sekunder (det vill säga halveringstiden är 10 sekunder) och att man har observerat en sådan partikel en tid, säg 20 sekunder, utan att den har sönderfallit. Sannolikheten att denna partikel ska sönderfalla under de nästkommande 10 sekunderna är emellertid fortfarande 50 procent helt oberoende av partikelns 'historia'. Stokastiska processer med denna egenskap kan matematiskt beskrivas med en exponentialfunktion. (källa)
8. I traditionella samhällen är det svårt att veta vad som är handel och vad som är symbolisk kommunikation. Ofta förekommer långvariga handelsrelationer där stor vikt läggs på parternas ärlighet, ömsesidig respekt, och plikter gentemot varandra. Exempelvis förekommer så kallad "tyst handel", då handelsvaror avsedda för byteshandel läggs ut av en part och sedan byts ut av en annan part, utan att parterna träffas. I forntida högkulturer är det svårt att dra en gräns mellan fri handel och olika tributförfaranden. Högkulturerna handlade ofta i prestigefyllda varor som användes av härskare för att markera status, och som gåvor till allierade. (källa)
9. Platon hade en hedonistisk period vilket framför allt märks i hans dialog Protagoras. Hans sokratiska antagande, att man inte kan veta det goda utan att också göra det goda, kombinerat med hans psykologiska hedonism, ledde honom till att acceptera en slags etisk hedonism. Han övergav den emellertid senare till förmån för en form av värdeteoretisk pluralism, detta eftersom han övergav den psykologiska hedonismen. Platons senare lyckobegrepp innefattar både njutning och kunskap. (källa)