Vetemjöl Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vetemjöl

1. Gluten förekommer i alla livsmedel som innehåller vetemjöl, kamut, spelt, råg, korn och rågvete, och finns därför ofta i bland annat bröd, flingor, pasta, panering och gröt. Det finns även livsmedel som innehåller derivat av gluten, vilket används som förtjockningsmedel i exempelvis varmkorv, salladsdressing, fiskbullar, såser, men även i vissa ostar, kallskuret och godis. Gluten används även som bindemedel i vissa mediciner i pillerform. Detta biämne ska i förekommande fall anges på medicinens bipacksedel. (källa)
2. Gräddkola görs på mjölk- eller gräddbas samt någon form av socker eller sockerblandning (ex. socker och sirap) och bindemedel (vetemjöl eller stärkelse). Till gräddkolan räknas även tjinuski. En populär smaksatt variant av gräddkola är chokladkola. Det engelska ordet för gräddkola är caramel (jämför svenska karamell). (källa)
3. Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel. (källa)
4. I södra Norrland benämns maträtten kams, och där lagas den alltid på kornmjöl, ibland med potatis, ofylld kallas den "flatkams" och fylld med fläsk kallas den "fetkams". En annan variant "Skedkams" är dock gjord på kornmjöl, vetemjöl, salt och vatten. I trakter som ligger nära den norska gränsen äter man gärna kams med mese, messmör eller en sås som innehåller mesost. Kamsen har dock nästan helt försvunnit ur det moderna kosthållet, medan den nordnorrländska palten har överlevt. (källa)
5. Ingredienserna är huvudsakligen vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör/margarin. Ofta kryddar man även degen med kardemumma, salt och socker. Den jästa degen kavlas ut och fyllningen fördelas jämnt. Fyllningen består vanligen av smör/margarin, strösocker och malen kanel. Degen rullas eller viks ihop och skärs eller klipps. Bullarna penslas med uppvispat ägg och pärlsocker eller hackad sötmandel kan strös över. (källa)
6. Kavring bakas, säljs och äts året runt men förknippas av många framförallt med jul och julbord. Kavring bakas vanligen på en blandning av rågsikt och vetemjöl. Dessutom används ofta filmjölk. Den söta smaken kommer av mörk sirap. Dessutom används ofta någon krydda, till exempel kummin, anis eller pomerans. (källa)
7. Man steker många små bitar av saltat fläsk i stekpannan och häller sedan på en smet av vatten och mjöl. Mjölet i smeten är oftast kornmjöl och vetemjöl. Alltefter tillgång kan man byta en del av vattnet mot mjölk och/eller ägg. Sedan låter man kolbullen stelna och vänder den så att den blir stekt på båda sidor. Kolbulle tillagas i en panna, förr oftast över öppen eld. Namnet kommer troligtvis av att man grävde ner pannan i glöden, täckte den med lock och lade glöd och aska ovanpå. (källa)
8. Korvbröd är ett avlångt, decimeterlångt mjukt bröd bakat av vetemjöl. I brödet skärs en längsgående skåra som är avsedd att ge plats för en varmkorv och måltiden kallas på svenska vanligen korv med bröd och internationellt hot dog. Industriellt tillverkade korvbröd brukar vara färdigskurna. Brödet gör korvmåltiden mera mättande, tjänar som isolering omkring den varma korven och kan hålla eventuella övriga tillbehör på plats. (källa)
9. Kringla är ett bakverk. Den bakas av vete-, korn- eller rågmjöl. Degen rullas ut till en lång, smal korv och ges formen av en åtta eller en ring. I Tyskland kallas bakverket Brezel. En variant av tyska Brezel är Laugenbretzel som bakas av vetemjöl, malt, salt, jäst och vatten. En Laugenbrezel beströs ofta med grova saltkorn eller med kummin. I många länder har kringlan blivit symbolen för ett bageri. (källa)
10. I Norrbotten finns en liknande maträtt som kallas pitepalt. En skillnad är att palt alltid baseras på rå potatis och korn- och/eller vetemjöl. I Jämtland, Ångermanland och Medelpad kallas maträtten kams och i de två senare landskapen baserades kams inte på potatis utan oftast bara på kornmjöl. Huruvida den tillagas som platt eller rund kan variera. Den runda har saltfläsket inbakat. Den platta äts med saltfläsket vid sidan om. Sen kan det också variera om den äts med lingonsylt eller messmör. (källa)