Vetenskapsgren Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vetenskapsgren

1. Många forskare uttrycker en grundläggande svårighet att alls definiera vad färg ÄR och färgordet "gul" har ingen entydig betydelse utan definieras olika inom olika vetenskapsgrenar och även av olika forskare inom samma vetenskapsgren. Arne Valberg, professor i biofysik, menar att färger är uppenbara fakta (sinnesdata) som inte kan förnekas, men att de, liksom andra kvalitativa upplevelser inte har några fysiska motsvarigheter. C.L. Hardin, professor i filosofi skiljer på motsvarande sätt mellan fysikalisk färg och uppfattad färg, och menar att vardagsspråkets färgord bör reserveras för färger så som vi ser dem. (källa)
2. Mätteknik (mättekniker) eller metrologi är läran om mätning, en vetenskapsgren, främst inom fysik och elektronik som handlar om hur olika fysikaliska storheter mäts. Detta kan tyckas vara ett mycket smalt vetenskapligt område, men är trots allt ganska komplicerat, eftersom det nästan inte går att mäta någonting utan att påverka det objekt man mäter. (källa)
3. Många forskare uttrycker en grundläggande svårighet att alls definiera vad färg ÄR och färgordet "röd" har ingen entydig betydelse utan definieras olika inom olika vetenskapsgrenar och även av olika forskare inom samma vetenskapsgren. Arne Valberg, professor i biofysik, menar att färger är uppenbara fakta (sinnesdata) som inte kan förnekas, men att de, liksom andra kvalitativa upplevelser, inte har några fysiska motsvarigheter. Valberg nämner "det röda hos rött" som ett exempel på detta. C.L. Hardin, professor i filosofi skiljer på motsvarande sätt mellan fysikalisk färg och uppfattad färg, och menar att färgord som "röd" bör reserveras för färger så som vi ser dem. (källa)
4. Sociolingvistik – en språkvetenskaplig vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle. (källa)
5. Språksociologi eller sociolingvistik är en språkvetenskaplig vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle. Man studerar den sociala och kulturella delen av språket, hur språket förändras i olika sammanhang och vad det har för betydelse för sättet vi talar. (källa)
6. Utvecklingsbiologi är den vetenskapsgren inom biologin och biovetenskaperna som studerar hur organismerna befruktas, växer, föds och utvecklas. Modern utvecklingsbiologi studerar hur organismens genotyp utmynnar i dess fenotyp, dvs. hur instruktionerna i arvsmassan tillsammans med miljöfaktorer styr bildningen och utformningen av organismens fysiska skepnad. Generna styr utvecklingen genom att kontrollera celldelning, celldifferentiering, mönsterbildning, morfogenes och tillväxt. Tradionellt har utvecklingsbiologi ofta kallats för embryologi, som dock avser den inriktning inom utvecklingsbiologin som specifikt studerar organismerna från encellsstadiet till det embryonala stadiets slut, medan utvecklingsbiologi inbegriper även den postembryonala delen av livscykeln. Därtill syftar utvecklingsbiologi ofta på zoologisk utvecklingsbiologi, dvs. läran om djurens utvecklingsbiologi. Embryologi var fram till 1900-talet en nästan helt beskrivande (deskriptiv) vetenskap med tyngdpunkt på embryonal morfologi, men moderna molekylärbiologiska metoder har hjälpt att kartlägga de molekylära och cellulära mekanismerna under utveklingen. (källa)