Vad betyder och hur uttalas vickerart
Vickerart uttalas vicker|art.
Ordformer och varianter av vickerart
Singular
- vickerart
- obestämd grundform
- vickerarts
- obestämd genitiv
- vickerarten
- bestämd grundform
- vickerartens
- bestämd genitiv
Plural
- vickerarter
- obestämd grundform
- vickerarters
- obestämd genitiv
- vickerarterna
- bestämd grundform
- vickerarternas
- bestämd genitiv
Vickerart är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vickerart
Fälthumlan uppträder i låglänta kulturlandskap som är rika på blommor med djupa kalkar, som rödklöver, vallört, hjärtstilla, vickerarter som åkerböna, vialarter, knölsyska, bosyska och blåeld, samt för hanar gärna också oxtunga. Den samlar pollen, men lagrar det inte, utan lämnar det direkt till larverna som näring. Boet är ofta beläget underjordiskt i gamla mullvads- och sorkbon. Uppgifterna om bostorlek varierar, Holmström hävdar att de oftast inte innehåller fler än ett 50-tal individer, Cederberg (i Artdatabankens faktablad) anger mellan 100 och 150 arbetare medan Benton citerar olika källor som anger både under 100 arbetare och över 120.
Mosshumlan uppträder på blomsterrika strandområden, ängs- och stäppmark där den framför allt besöker vitklöver, rödklöver, mjölkört, plistrar, vickerarter, axveronika, bosyska, getväppling, oxtunga, höskallra och väddklint. Boet är ofta beläget i gamla mus- och sorkbon ovan jord men kan också anläggas i mosslager, fågelbon, tuvor, träd, byggnader och liknande. Det är litet, och överstiger mycket sällan 100 arbetare. Mosshumlan har fått sitt svenska namn av sin vana att fodra boet med mossa (även om torkat gräs också används). Den är en påtagligt aggressiv humla som ivrigt försvarar sitt bo och kan förfölja misstänkta angripare i flera minuter.
I gamla världen förekommer klöverhumlan framför allt i öppna kulturlandskap, där den främst flyger till rödklöver, skogsklöver, vickerarter, getväppling, strandvial, lupiner, vallört, blåeld och tistlar. I Nordamerika lever den i tajga- och tundraområdena och flyger till arter som stormhattar, nävor, buskväpplingar och lupiner. Boet är oftast underjordiskt men kan också inrättas i tuvor och övergivna smågnagarbon. Det är mycket litet, och innehåller knappast mer än 40 arbetare.
Arten är polylektisk, den besöker blommande växter från många olika familjer, som korgblommiga växter (klintarter), ärtväxter (vickerarter) samt videväxter (videarter).