Vide Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vide

1. Gråvide (Salix cinerea) är oftast en stor buske, vanlig dels på fuktiga ängar, dels på stränder, ofta i täta snår. Dess unga kvistar har korta, täta och sammetslika hår. Bladen är smala, vanligen bredast ovan mitten. Ofta är också bladen något gråludna på översidan, vilket gör att hela växten får en matt, grågrön färgton. (källa)
2. Klimatförbättringen under perioden gjorde att det tundraliknande landskapet från Yngre dryas i norra Europa förändrades, till att börja med till ett ljust stäpplandskap med gräs, örter, kråkris och enbuskar. Dungar av björk, vide, sälg och asp förekom. Några århundraden senare spred sig björken kraftigt och efter ytterligare några århundraden invandrade även tall i de ljusa björkskogarna. Mot slutet av perioden märks även hasseln i pollendiagrammen, framförallt i de sydvästra delarna. På goda jordar bildade den rena hasselskogar. Till den preboreala tidens ljusa landskap invandrade bison och vildhäst, men dessa försvann mot slutet av perioden. Även uroxe och vildsvin invandrade. Från Yngre dryas fanns älg, björn och bäver kvar vilka ökade i antal, medan renpopulationen minskade. (källa)
3. Salix, en typ av vide, som tar upp kadmium ur åkermark. (källa)
4. Inom Romersk-katolska kyrkan, men även på andra håll och även inom Svenska kyrkan, företas palmsöndagsprocession, då de troende vandrar med palmkvistar i händerna. Innan processionen uttalar prästen en välsignelse och stänker vigvatten på kvistarna och processionen med hjälp av en aspergil. När palmsöndagen infaller finns i Sverige inte mycket annat utslaget än vide och sälg, så här och i andra nordeuropeiska länder användes i stället för palmkvistar kvistar av antingen vide eller sälg som då kallades för palmer. I Svenska kyrkan är den liturgiska färgen violett, och på altaret står sälgkvistar och två tända ljus. Temat är "Vägen till korset". (källa)
5. Videsläktet eller pilsläktet (Salix) är ett släkte i familjen videväxter, och växer som träd, buskar, ris eller örtlika dvärgbuskar. Träden i släktet kallas normalt pilträd, medan de mer buskliknande arterna oftast kallas vide. Annars brukar pilar kallas de arter som har blomning och lövsprickning samtidigt, medan arter som blommar på bar kvist kallas vide. Släktet har omkring 400 arter. Videns gråaktiga bark är slät eller skrovlig och med en ved som ofta har åsar under barken. Dess vinterknoppar har ett knoppfjäll och bladen är strödda, enkla och naggade eller fint sågad. Viden är tvåbyggare med blommor samlade i axlika hängen. (källa)
6. I de rika vassbäddarna kring näringsrika sjöar finns ofta inslag av jättegröe (Glyceria maxima) och gråvide (Salix cinerea). Även bredkaveldun (Typha latifolia) kan hittas med sina iögonfallande cigarrliknande honax. Blomvass (Butomus umbellatus), svärdslilja (Iris pseudacorus), sjöranunkel (Ranunculus lingua), vattenmärke (Sium latifolium), sprängört (Cicuta virosa), stor igelknopp (Sparganium erectum), vattenstäkra (Oenanthe aquatica) samt de skräpporna vattenskräppa (Rumex hydrolapathum) och hästskräppa (R. aquaticus) är också vanliga. (källa)
7. Så länge smörberedning utfördes i det enskilda hushållet användes vanligtvis så kallade stötkärnor. En sådan består vanligen av ett upprättstående öppet cylindriskt laggkärl i trä. En lagg är ofta förlängd och utformad som lyft/bärhandtag. Till kärnan hör ett lock med hål för en stötare bestående av en rundstav som i nederändan har ett enkelt kors eller dylikt, ibland omslutet av en flätad krans av vide eller rotvirke. Kärnan fylls till högst en tredjedel med tjock grädde som genom stötarens upp- och nerrörelser övergår till smör respektive kärnmjölk. (källa)
8. Exempel på växter som är tvåbyggare är hampa, rödblära, humle (vanligtvis), vide och ricin. (källa)
9. Videsläktet (Salix) – arter i ett växtsläkte som växer som träd, buskar, ris eller örtlika dvärgbuskar. (källa)