Videovåld Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet videovåld

1. Videovåld var ett begrepp som innebar att vissa videofilmer kunde vara alldeles för våldsbenägna. Våld förekommer i många typer av media, och kallas tillsammans för underhållningsvåld.
2. "Videovåld" var ett vanligt begrepp i Sverige under 1980-talet. Tidigare, då bara biografer och från 1950-talets mitt även SVT, visade film offentligt i Sverige, kunde statsmakterna enklare reglera underhållningsvåldet och klippa bort det som ansågs olämpligt. Videovåldet var ett omdebatterat ämne på Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis kongress 1984.
3. Den 2 december 1980 visade TV-programmet Studio S i SVT ett program om våldsfilmer på videomarknaden, med utdrag ur filmer som Eaten Alive, The Boogeyman, Terror, Verktygsmördaren och Dödens mannekänger men den mest uppmärksammade filmen blev Motorsågsmassakern (The Texas Chain Saw Massacre) från 1974 som kom att bli en symbol för begreppet "videovåld". I programmet togs också upp att minderåriga barn tittade på Motorsågsmassakern och andra våldsrelaterade filmer, något som programledaren Göran Elwin menade föll under brottsbalken kap 12, 16§ från 1949. Skolan Skiftingehus i Eskilstuna (samt två skolor i Örnsköldsvik) meddelade att de tänkte bojkotta läromedel från Esselte om de inte upphörde med försäljning och uthyrning av videovåld.
4. Sveriges utbildningsminister Jan-Erik Wikström (fp) var mycket upprörd över videovåldets förekomst, citerade Bibeln (Matteus 18:6), kritiserade Sveriges Radio (SVT:s dåvarande moderbolag) för att i programmet visa utdrag av filmerna och menade att man kunde ha illustrerat frågan utan att "ytterligare sprida våldet". Han riktade en vädjan till distributörerna "Sluta med er verksamhet! Det är väl den spontana mänskliga reaktion man har. Varför håller ni på med den här hanteringen? Sluta med den!" En orolig förälder utbrast "Hur ska du rädda oss från det här? Du är ansvarig!".
5. Efter programmet hörde flera tusen tittare hörde av sig till SVT:s klagomur och en livlig debatt följde. De följande tre dagarna kommenterades videovåldet på 36 dagstidningars ledarplats. Distributören Esselte beslutade att dra alla sina filmer inför granskning, och bad även om ursäkt för vissa filmer som redan distribuerats. Dagen därpå ingrep polisen i Stockholm mot fyra uthyrare, och beslagtog omkring 300 hyreskontrakt. Polisen undersökte hur många minderåriga som hyrt videokassetter, och om firmor brutit mot någon då gällande lag. Något åtal blev det dock inte. En utredning tillsattes, vilken fick i uppdrag att granska marknaden och inkomma med förslag för att stoppa uthyrningen och försäljningen av "extrema våldsfilmer".
6. Själva videobandspelarna blev förknippade med videovåld och det uppfattades i många år som "fult" att äga en, en uppfattning som var övergående. I slutet av 1980 var videobandspelare ovanliga i svenska hushåll, De flesta som ägde en video var lärare. Omkring fyra procent av de som hade TV beräknades också ha videobandspelare. Effekten av de reportage som Studio S gjorde blev att försäljningen av videoapparater ökade och att filmer som Motorsågsmassakern i stället blev mycket efterfrågade. (källa)