Vad betyder och hur uttalas vidfoga
Vidfoga uttalas vid|foga -de.
Ordformer och varianter av vidfoga
Aktiv
- vidfoga
- infinitiv
- vidfogar
- presens
- vidfogade
- preteritum
- vidfogat
- supinum
- vidfogande
- presens particip
- vidfoga
- imperativ
Passiv
- vidfogas
- infinitiv
- vidfogas
- presens
- vidfogades
- preteritum
- vidfogats
- supinum
Perfekt particip
- vidfogad en
- ~ + subst.
- vidfogat ett
- ~ + subst.
- vidfogade den/det/de
- ~ + subst.
Vidfoga är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet vidfoga
Från kung Magnus Ladulås tid känner man trenne män, vilka beklätt drotsämbetet. Ulf Karlsson var drots vid år 1276, Knut Matsson, vars namn vi återfinna under Skänningestadgan med den vidfogade titeln: drotset 1280, och Magnus Ragvaldsson 1288.
Från kung Magnus Ladulås tid känner man trenne män, vilka beklätt drotsämbetet. Ulf Karlsson var drots vid år 1276, Knut Matsson, vars namn vi återfinna under Skänningestadgan med den vidfogade titeln: drotset 1280, och Magnus Ragvaldsson 1288.
Magnus Ragvaldsson tillträdde drotsämbetet 1288, hans företrädare var Knut Matsson (Lejonbjälke). Från kung Magnus Ladulås tid känner man trenne män, vilka beklätt drotsämbetet. Ulf Karlsson var drots vid år 1276, Knut Matsson, vars namn vi återfinna under Skänningestadgan med den vidfogade titeln: drotset 1280, och Magnus Ragvaldsson 1288.
Munck erbjöds av Ihre en docentur i politik, men föredrog att återvända till Lund, där han prästvigdes och blev teologie adjunkt 1757. Trots att han vid teologie doktorspromotionen 1768 förbigicks, lyckades han efter klagomål hos universitetets kansler få avlägga disputationsprov och därpå promoveras. Avhandlingen, benämnd De synergismo recentiori (1769), var en strids- och svarsskrift mot sedermera domprosten i Skara Andreas Knös, som angripit Munck med anledning av några noter, rörande omvändelsen, som denne vidfogat det av honom 1760 utgivna Wöldikes Compendium theologiæ, ett arbete, som länge förblev den antagna läroboken i teologi i hela Skandinavien.
