Vidskepelse Synonymer Betyder Uttal

• skrock

Hur används ordet vidskepelse

1. I kiliasmens historia kan man urskilja tre perioder. Under de första århundradena efter vår tideräknings kronologi utgjorde den en central doktrin i kristen eskatologi i form av förväntningar på en "andra ankomst" och upprättandet av Guds rike på jorden. Så småningom drev stora omvälvningar i stämnings- och tankelivet bort den från det kyrkligt legitimerade till det heretiska området. Av reformationens ledande män avvisades kiliasmen 1530 som vidskepelse, men vann istället så mycket större betydelse för de så kallade svärmarriktningarna. Slutligen har den sedan mitten av 1700-talet, främst genom pietismens förmedling, upplevt en renässans och i olika former vunnit betydelse för vida kretsar. I dag omfattas den av de flesta väckelsekristna rörelser. (källa)
2. Annan berättelse – saga med inslag av myt och vidskepelse. (källa)
3. En livsåskådning eller livssyn är en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik. Övertygelsen kan vara politisk, religiös eller ideologisk och kan även vara färgad av vanföreställningar och vidskepelse. Livsåskådningen omfattar i regel också motiven för denna övertygelse eller föreställning, men de teorier och hypoteser som livssynen bygger på kan sällan bevisas. Empiriska belägg saknas därför oftast. Livsåskådningar innehåller därför oftast mer av tro än av kunskap. (källa)
4. Zoroastrism – Zarathustra, som kan ha levt redan på 1600-talet f.Kr. anses ha vänt sig mot de många kulter med djuroffer och fruktbarhetsriter som förekom. Det tog många år innan han fick gehör för sin kamp mot vidskepelse och för monoteism, men när någon till slut lyssnade var det en kung i ett rike ganska långt ifrån Zarathustras hemtrakter. Mazdaism är ett namn för den väg som huvudfåran av zoroastrismen tog. Zoroastrismen är än i dag utpräglat monolatrisk. (källa)
5. Samtidigt utmanade renässanshumanismen de medeltida auktoriteterna. Erasmus av Rotterdam häcklade vad han beskrev som missbruk i kyrkans liv och vidskepelse i folktron. Han hävdade vidare att en återgång till evangeliet var nödvändigt. (källa)
6. Skrock är föreställningar där vissa vardagliga händelser anses ha en övernaturlig effekt. Uttrycket användes ofta nedsättande. Folklore innehåller i regel vissa element av skrock. Detsamma gäller folktro, som dock är mer seriös och skrocket blir en del av detaljerna i längre framställningar. En person eller kultursfär som baserar sin världsbild på skrock och folktro anses vara skrockfull. Ett närliggande begrepp är vidskepelse. (källa)
7. Astrologin härrör från Babylonien och utvecklades i Egypten och Persien. Den var under antiken till in i början av nyare tiden en ansedd vetenskap och samma disciplin som astronomin, uppbyggd av vidskepelse samt matematisk-astronomiska kunskaper. Läran omtalas bland annat i Bibeln (se Matt 2) där det talas om stjärntydare (så kallade mager) från Persien som besöker Jesu födelseplats. I stort sett alla mytologier har haft åskådningar av stjärnhimlen, det vill säga kunskap om jorden och dess närplaneter. Bland annat kunde man särskilja mellan exempelvis meteoroider och kometer. Persern Nizami Aruzi behandlar astrologins grunder och berättar om sin samtids berömda utövare av yrket i det tredje kapitlet i sitt verk Fyra skrifter. (källa)
8. Den grekiska historiken Herodotos berättar om den första namngivna tandläkaren som levde. Han hette Hesy-re och levde i Egypten cirka 2650 f.Kr. Det forna Egyptens tandvård innehöll dock en del element som inte används idag, magi och annan vidskepelse användes rikligt. Ptah var den egyptiska guden som tillskrevs makten över munnen - däri inkluderat mänskligt tal/läten. I Egypten återfinner vi även Ebers papyrus (cirka 1700-1500 f.Kr.) som berättar om olika tandsmärtor/skador och vilka metoder som rekommenderades för att mildra/bota dessa. (källa)
9. Vetenskapsteorins historia börjar med försokraterna som var de första, som ställde frågor om världen och gav svar på dessa som inte motiverades utifrån religion, mytologi och annan vidskepelse. Genom att ta fram teorier om världen och dess samband som inte blandade in övernaturliga förklaringar och sedan utsätta dem för kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetssättet och man kan på god grund säga att det var då vetenskapen, som vi känner den, startade även om man tidigare sysslat med problem i fysik och matematik. I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett altare eller dela upp en vinst, så var nu beviset för formeln viktigt. Att filosofin börjar med Thales som menade att allt bestod av vatten kan ha avskräckt en och annan student, men den metod som användes, att ta fram en djärv hypotes och utsätta den för skarp kritik så att en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi. (källa)