Vad betyder och hur uttalas vigg
Vigg uttalas vigg -en -ar äv. vigge -n viggar.
Vigg betyder (litt.) blixt.
Ordformer och varianter av vigg
Singular
- vigg
- obestämd grundform
- viggs
- obestämd genitiv
- viggen
- bestämd grundform
- viggens
- bestämd genitiv
Plural
- viggar
- obestämd grundform
- viggars
- obestämd genitiv
- viggarna
- bestämd grundform
- viggarnas
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- vigge
- obestämd grundform
- vigges
- obestämd genitiv
- viggen
- bestämd grundform
- viggens
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- viggar
- obestämd grundform
- viggars
- obestämd genitiv
- viggarna
- bestämd grundform
- viggarnas
- bestämd genitiv
Vigg är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vigg
Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka i öster och merparten är flyttfåglar. Häckpopulationen i centrala, och nordvästra Europa är stannfåglar. Den övervintrar i Europa, Afrika och södra Asien. Den föredrar att häcka i grunda näringsrika sjöar och vikar men är ganska pragmatisk när det gäller val av häckningsbiotop. Den lägger 8 till 10 ägg, som ruvas av honan i 25 dagar. Hanarna ger sig av tidigt för att rugga och blir då flygoförmögna under en period. Ungarna blir flygga efter 45–50 dagar men kan lämna honan tidigare.
Viggen har ett mycket stort utbredningsområde, populationen är mycket stor och utvecklingstrenden bedöms som stabil varför IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Viggen är en liten kompakt fågel med ganska lång hals. Dess mest signifikanta drag är tofsen i nacken som hos häckande hanar är lång och nedhängande men mer eller mindre synlig på båda könen och i alla dräkter. Näbben är kort och bred och blågrå till färgen, bredare mot spetsen som är svart. Fågelns totala längd är 40–47 cm och den har ett vingspann på 65–72 cm.
Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka och västra Aleuterna i öster. Som sydligast häckar den lokalt i Spanien, norra Italien, norra Bosnien och Hercegovina och vid Donaus delta vid Svarta havet. Den är i merparten av sitt utbredningsområde en flyttfågel men i centrala, och nordvästra Europa är den till största delen en stannfågel. På vintern förekommer den lokalt i södra Europa, norra och centrala Afrika (så lång söderut som Kenya), Mellanöstern, Indien och Sydostasien, så långt söderut som norra Filippinerna. Vintertid kan den ibland uppträda utmed USA:s och Kanadas kuster. Den kan också vara härdig och bara dra sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florø i Norge och vid sydvästra Island.
I Sverige är den på sommaren vanligast i Norrland och Sveriges östliga delar, men häckar i stort sett i hela landet. Merparten lämnar Sverige under vintern men vissa övervintrar i södra Sverige. Vigg nämns första gången i en svensk kontext 1611 av Sigfrid Aron Forsius då arten förmodligen bara fanns etablerad i Bottniska viken eller i landets norra delar. Under de senaste 150 åren har viggens utbredningsområde expanderat kraftigt åt väster och söder. Det dröjde till 1850-talet innan viggen på allvar etablerade sig i södra Sverige. Den riktigt stora ökningen skedde inte förrän in på 1910- och 1920-talen och viggen hade sina absoluta toppnoteringar mellan 1950- och mitten på 1970-talet. Det samlade beståndet av vigg i Sverige beräknas idag vara mellan 40 000 och 60 000 par.
Eftersom viggen är pragmatisk vad gäller val av häckningsbiotop, hittar man den i stora antal på många olika platser. Den häckar ofta i sötvatten som skogssjöar, fjäll- och tundravatten, lugnar åar, eller parkdammar, men den häckar också vid havskuster. Den föredrar att häcka i grunda eutrofa sjöar, vikar och i skärgården gärna flader.