Vildhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vildhet

1. De olika data man har från etnografi, historia, lag och socialstatistik tyder på att den mänskliga familjen är en institution och inte ett biologiskt faktum grundat på det naturliga blodsförvantskapsförhållandet. Tidiga lärda inom familjens historia tillämpade Darwins biologiska evolutionsteori i sina teorier om familjesystemens evolution. Den amerikanska antropologen Lewis H. Morgan publicerade Ancient Society 1877 baserat på sin teori om den mänskliga utvecklingens tre stadier från vildhet till barbarism till civilisation. Hans bok inspirerade Friedrich Engels bok Familjens, privategendomens och statens ursprung som publicerade 1884. (källa)
2. Operan utspelas under en kväll och natt i avskilda miljöer i den stora stadens utkanter. Dit söker sig två par, Felicia och Sam samt Cecilia och Tom, undan stadens hets. Intill en kanal hittar Cecilia den androgyna varelsen Sorl liggande. De fyra personerna och Sorl råkar följa samma vägar under natten. Miljöerna – en trädgård, ett brofäste, en ljusgård, en slätt – väcker enligt Frostenson personernas minnen av "ungdom, vildhet, sorglöshet, av en annan och starkare närvaro i livet". På sin vandring genom natten träffar paren och Sorl ett antal storstadskaraktärer: Försäljaren, bagladyn Consuelo, gatflickan Kaja, en grupp av unga män som kallas Larmarna samt en grupp flickor som kallas Skuggorna. (källa)
3. Oden förutsåg vilka olyckor som Lokes barn med Angerboda kunde leda till och beslöt därför att sända dem till platser där de inte skulle göra skada. Midgårdsormen kastades i havet och Hel störtades ner till Nifelheim, men Fenrisulven behöll asarna till en början hos sig själva. Dock skrämdes de snart av ulvens vildhet och snabba tillväxt, varför de beslöt att den måste bindas. Två försök gjordes, men varje gång sprängde ulven med lätthet sina fjättrar. Oden skickade då bud till några dvärgar i Svartalvaheim och bad dem att med trolldom smida en fjätter som inte kunde brista. Det gjorde de. Den fjättern heter Gleipne och var tunn som en silkessnodd. (källa)
4. Grahns forskning har sedan mitten av 1980-talet fokuserat på att undersöka samband mellan människors vistelse i olika typer av grönområden och deras hälsa. Denna forskning startade en uppmärksammad artikel av Roger Ulrich i tidskriften Science 1984, vilken visade att patienter som hade utsikt över parker och grönområden tillfrisknade snabbare jämfört med patienter med utsikt över en tegelvägg. År 1993 publicerade Grahn en rapport som antydde att människors hälsa i städer påverkas positivt om de har tillgång till natur och parkområden. I synnerhet handlade det om en gynnsam påverkan på stressrelaterad ohälsa. Senare forskning visade ett tydligt samband: ju längre människor har till grönområden, desto mer stressade är de. Emellertid spelar kvaliteterna i de grönområden man besöker stor roll: upplevelser av exempelvis storlek, artrikedom, rofylldhet, vildhet, kultur och mötesplatser. Som ett resultat har forskare i bland annat Alnarp och på Köpenhamns universitet börjat utveckla redskap för att kunna utforma hälsofrämjande kvaliteter i parker och grönområden. (källa)
5. Wollstonecraft skriver att "konsten att resa är bara en del av konsten att tänka". Hennes resa och själva reseskildringen är därför inte bara sentimental utan även filosofisk. Hon använder de båda "formerna" för att utveckla civilisationskritiken och kritiken av dåtidens kvinnoroll, som hon redan beskrivit i A Vindication of the Rights of Men (1790), Till försvar för kvinnans rättigheter (1792) och An Historical and Moral View of the French Revolution. Efter att ha brutit mot konventionen för hur man skriver om historiska och politiska fenomen introducerar Wollstonecraft, vad experten Gary Kelly kallar "revolutionär feminism", vilket är ytterligare ett område som tidigare hade ansetts vara ett territorium för manliga skribenter. Enligt Kelly förnyar Wollstonecraft reseskildringens "blandning av objektiv fakta och individuella intryck ... till en grund för självbiografiskt utlämnande". Boken är, som en av utgivarna för Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark skriver, "inget annat än en revolution i den litterära genren", dess högstämdhet, framställt genom partier med intensiva känslor utgör "en ny vildhet och rikedom i känslouttryck" eftersträvansvärd hos den resande. (källa)
6. Meissonniers ritningar till dekoration av greve Bjelinskijs palats har blivit karakteriserade med orden "graciös vildhet". Bland Meissonniers ritningar märks Livré d'ornements en trente piéces, Livré d'orfèvrerie d'église en six pièces med flera. Meissonnier är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm. (källa)