Villabebyggelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet villabebyggelse

1. Kåbo är en stadsdel i sydvästra Uppsala främst bestående av villabebyggelse och universitetsbyggnader. (källa)
2. I anslutning till området ligger Slagstaskolan som är en populär kommunal låg- och mellanstadieskola. Åt andra hållet angränsar området till såväl strövområden som lantlig miljö med hästgårdar och åkermark. Friluftsområdet Årby naturreservats 5-kilometersspår passerar alldeles intill de östra delarna av villabebyggelsen. (källa)
3. Villabebyggelsen sträckte sig från stationen längs Blendavägen upp till norra Byle. Tomterna var på omkring 2500 kvm. Förutom villor för åretruntboende byggdes många sommarhus. 1914 bröt första världskriget ut och året därpå avstannade villabyggandet i Täby. Tomter som såldes användes istället för kolonistugor och kolonilotter där man för att klara försörjningen odlade potatis och grönsaker. (källa)
4. Argumenten för en flyttning av Bulltofta flygfält var i stort sett de samma som argumenten för en flyttning av Kastrups flygplats, som diskuterades ungefär samtidigt. De boende på Segevång, och i villabebyggelsen på Valdemarsro stördes redan på 1960-talet av buller från flygtrafiken, och bullret kunde väntas bli förvärrat om Bulltofta skulle överflyglas av den planerade storflygplatsen på den danska sidan. Flygtrafiken expanderade och de mera bullrande jetflygplanen började användas. Bostadsbristen i Malmö var svår, och behovet av att som ett led i Miljonprogrammet bygga höghus på Rosengård prioriterades högt, men bedömdes förutsätta en nedläggning av flygplatsen. Därmed skulle också en del av efterfrågan på villatomter inom Malmö stad kunna tillgodoses, till exempel på Riseberga. Placeringen av en ny flygplats bortom Svedala låg också i linje med förhoppningar om kraftigt fortsatt ekonomisk tillväxt i sydvästra Skåne, med fortsatt inflyttning av arbetskraft och etableringar av industrier. (källa)
5. Stodene är en del av tätorten Skåre i Karlstads kommun och består till stor del av villabebyggelse. (källa)
6. Den 26 november 2007 gav Kommunstyrelsen i Huddinge kommun samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att detaljplanelägga området Västra Länna 1. Den nya detaljplanen syftar på att ange byggrätter för villabebyggelse dels inom befintliga fastigheter, dels på idag obebyggd mark i anslutning till Björnvägen och Mellanmossevägen, samt längs nya vägsträckningar. Den nya planen medger också ett nytt grupphusområde som omfattar ett femtiotal nya hus i det östra planområdet. Planen antogs i april 2012 och vann laga kraft 6 juli 2012. Utbyggnaden av vatten, avlopp och vägar påbörjades oktober 2014 och beräknas vara klart hösten 2016.. (källa)
7. Kyrkan är belägen tämligen högt, omgiven av tät villabebyggelse. Under vikingatiden var platsen för Onsala kyrka en offerlund. Namnet Onsala härstammar från asatron och betyder Odens sal. Prästgården ligger cirka 300 meter sydost om kyrkan och klockaregården återfinns en halv kilometer nordost om kyrkan. (källa)
8. Längst i norr ligger ett engelskinspirerat radhusområde från 1920-talet. Radhuslängorna är uppförda i brunt tegel med sadeltak klätt i rött taktegel. Varje radhus har en mindre trädgård ut mot gatan och en större på innergården. Längorna mot Planteringsvägen har dock mycket små trädgårdar ut mot vägen, vilket ger en mer urban karaktär. De olika enheterna har ett i grunden enhetligt utseende, men senare restaureringar och ombyggnader har resulterat i stora skillnader vad gäller fönster- och dörrutformningar, samt färgval för lister ock dylikt. Längst i söder ligger ett flerbostadsområde bestående av två kvarter av till största delen l-formade hus med var sin karaktär. Byggnaderna i det södra kvarteret är mer avskalade modernistiskt med enkla fasader i brunt tegel, medan de i det norra kvarteret karakteriseras av horisontella vita band i det röda teglet. Strax väster om detta kvarter ligger en modernistisk radhuslänga i gult tegel. Mellan radhusområdet i norr och flerbostadsområdet i söder ligger ett öppnare område bestående av ett koloniträdgårdsområde i norr och ett litet område med äldre villabebyggelse vid Valhallagatan. (källa)
9. Kring år 1850 fick Drätselkommissionen en ansökan från arkitekt Victor von Gegerfelt, som ansåg sig ha goda chanser att överta Hasselblads arrende och därför ville köpa området samt dela in det i tomter för villabebyggelse. Vid ett sammanträde den 11 juni 1852 togs frågan upp hos stadens magistrat, eftersom stadskamreraren hade uttalat sig positivt till förslaget och att "förslaget skulle i betydlig mån försköna denna trakt" samt att "en tilltagande folkmängd och förspord smak för anläggning av små villor omgivna med planteringar eller bostäder för beboende året runt, krävde nya tomter". Dock ansåg stadskamreraren att "Hasselbladska ängen skulle användas därtill, utan den borde i likhet med Nya Haga, indelas i mindre tomter." Eftersom även borgerskapets äldste menade att tomterna skulle användas till bostäder för arbetare, avslogs Gegerfelts ansökan. (källa)